Foto: Tobias Sterner

Skit i KPI:n – Bajen är bäst ändå?

K, P och I är tre bokstäver som rör upp oväntat mycket känslor. Somliga ser mätverktyget som nyckeln till framgång, medan andra längtar tillbaka till tiden då fotbollen inte var kvantifierbar. Hur blev den till synes oskyldiga bokstavskombinationen så laddad?

Hammarbys tekniske chef Adrian von Heijne har blivit ansiktet utåt för »Key Performance Indicators«. I en uppmärksammad intervju med Fotboll Sthlm konstaterade han nöjt att Hammarby 2025 var bättre på »17 av 17 KPI:er« jämfört med 2024. Många Hammarbyanhängare nickade glatt instämmande, medan motståndarsupportrar gjorde sig lustiga över uttalandet. Frågan var bara hur många som faktiskt förstod vad det innebar att Hammarby var bättre på 17 av 17 KPI:er?

Själv definierar Adrian von Heijne KPI:er på ett simpelt och koncist sätt.

– KPI:er är en metod för att utvärdera hur väl du presterar inom någonting, förklarar han.

Glasklart? Nja, åtminstone inte för en lekman. Adrian von Heijne berättar att när Hammarby tog fram sina prestationsindikatorer till sin sportsliga strategi tog den sportsliga ledningen avstamp i frågan: »Vad är det som gör att fotbollsklubbar överpresterar?« Ett tydligt mönster stack ut. Lag som överträffar förväntningarna uppvisar en kraftig värdeökning i spelartruppen. Adrian von Heijne landade i slutsatsen att goda sportsliga resultat är en följd av spelarnas utveckling och värdeökning, snarare än tvärtom.

– Vi analyserade vilken typ av fotboll de överpresterande lagen spelar och översatte det till vår egen kontext, säger Adrian von Heijne. Vi ska vara dominanta på planen eftersom vi är det på läktaren. Det innebär att vi ska ha mer boll än motståndaren, flytta spelet till offensiv planhalva och in i motståndarnas straffområde, skapa många målchanser, vara progressiva och vinna tillbaka bollen snabbt när vi tappar den. Därefter har vi konkretiserat allt i tydliga nyckeltal, både för hur spelet ser ut och vad det faktiskt leder till.

Hammarbys 17 KPI:er

Anfallsspel: 1) Bollinnehav, 2) Bollinnehav som leder in i sista tredjedelen, 3) Inträden i straffområdet.

Omställning till anfallsspel: 4) XT (expected threat) 5 sekunder efter bollvinst.

Försvarsspel: 5) Bollvinster på offensiv planhalva, 6) PPDA (passes per defensive action), 7) Defensiv höjd, 8) Inträden i eget straffområde.

Omställning till försvarsspel: 9) Tid till första defensiva aktionen.

Utfallet av spelstilen ska utvärderas genom: 10) XT (expected threat), 11) XTA (expected threat against), 12) XT-övertag, 13) NPXG/90 (non-penalty XG per 90), 14) NPXGA/90 (non-penalty XG against per 90), 15) XG/avslut, 16) XGA/avslut, 17) XG-övertag.

 

Nuförtiden slänger sig supportrar och fotbollstyckare allt mer med begrepp som »XG«, »XT« och »PPDA«, som om de vore lika vedertagna uttryck som hörna eller offside. Bollinnehav och skott på mål räcker inte längre för att låta påläst när man ska sammanfatta en match. Andreas Alm har en gedigen tränarkarriär bakom sig i klubbar som AIK, BK Häcken, IFK Norrköping och Odense BK. I dag är han huvudtränare i lettiska FK Liepaja. Han berättar att han knappt lyssnade första gången som han hörde talas om KPI:er i fotbollssammanhang.

– Så fort någon använder en engelsk term istället för att säga »nyckeltal« blir jag skeptisk, säger Andreas Alm. Men XG [expected goals] slog ganska hårt som en TV-grej. Jag insåg snabbt att jag inte hade nytta av XG-fieringen.

Andreas Alm förutspår att nästa tränargeneration kommer titta mindre på KPI:er och mer på spelare. Han tror att det relationella ledarskapet är på väg tillbaka.

Andreas Alm har knappast gjort sig känd som någon som följer strömmen eller tänker som alla andra. Han säger skämtsamt att han istället har försökt uppfinna motsatsen till det förväntade.

– Jag har sagt till mina spelare före matcher: »I dag ska vi vinna på unexpected goals. Vi ska göra mål som motståndaren inte förväntar sig.«

»När jag uppfattar något som en trend, är trenden över för mig.«

I dag tas det för givet att detaljerad statistik är tillgänglig för tränare, klubbledare och supportrar. I AIK 2009 var verkligheten en annan. Andreas Alm var under guldåret assisterande tränare till Mikael Stahre och klubben hade ingen anställd analytiker. Alm satt på sin kammare och försökte räkna fram expected goals på egen hand, flera år innan begreppet fick fäste i fotbollsvärlden. Han förde statistik över målchanser och målchansassist genom att dela in dem i sex kategorier, som omställningar och distansskott. På så vis kunde han förstå bättre hur laget och spelare presterade bortom matchresultaten.

– KPI:er låter snyggt, säger han. Expected goals också. Allt som klingar poppigt får stor genomslagskraft. Det blir trendigt och när jag uppfattar något som en trend, är trenden över för mig. Dels för att alla gör det och ingenting finns kvar att vinna i det, dels för att det förmodligen är fel också. Folk är tillräckligt dumma i grupp för att gå åt fel håll. Då kan jag lika gärna vända åt andra hållet.

 

Alla klubbar i Allsvenskan arbetar i dag med analys och statistik. Det blir tydligt i samtalen med sportchefer och klubbledare. Samtidigt skiljer sig både inriktning och omfattning. Hos de flesta föreningar är siffrorna framför allt ett verktyg i scouting och rekrytering. Där är processerna ofta redan etablerade. När fokus flyttas till KPI:er kopplade till det egna spelet ser det annorlunda ut.

»Våra tränare och scouter gör ett fantastiskt arbete med analyser och sånt där.«

Billy Magnusson, nytillträdd sportchef i Västerås SK, och Pontus Farnerud, sportchef i Örgryte IS, berättar båda att de har fört diskussioner om att på sikt tydliggöra sina kollektiva spelmässiga KPI:er. Men än så länge väger de mjuka värdena fortfarande tyngre än färgkodade Excelark.

– Jag vill inte att vi i Öis ska vara styrda av KPI:er, säger Pontus Farnerud. Vi prioriterar andra saker som inte går att mäta. Det är mycket viktigare att få in rätt personligheter och karaktärer i laget. Vår ledarstab arbetar på bra med analys, men jag är nog lite mer old school.

Bosse Andersson fick under sina 13 år som ordförande i Djurgården ofta beröm för hur väl han hanterade relationer med spelare. Under den senaste tiden har det dock riktats kritik mot att föreningen inte är tillräckligt långt fram vad gäller arbetet med analys och siffror. Under försäsongen 2026 intensifierades diskussionen. Djurgården meddelade att de hade startat ett samarbete med analysföretaget Jamestown Analytics, det som Brightons ägare Tony Bloom grundade, för att förbättra träffsäkerheten i sin scouting. Den 18 mars stod det klart att Bosse Andersson slutar som sportchef.

Dagen efter publicerade Expressen uppgifter om hur uppbrottet gick till och skrev bland annat att Bosse Andersson i flera konversationer ska ha uttryckt sig kritiskt mot det han kallat »KPI-maffian«.

– Vi jobbar inte med 17 KPI:er efter varje match, sade Bosse Andersson till Offside några veckor före avskedet. Det gör vi verkligen inte, om det är det du undrar. Men vi jobbar med de bitarna. Våra tränare och scouter gör ett fantastiskt arbete med analyser och sånt där.

 

»Jag är uppvuxen med att gå på Hammarby på 90-talet och då var det verkligen: ›Skit i tabellen, Bajen är bäst ändå!‹«

 

 

Det har sannerligen gått undan i snacket om »analyser och sånt där«. Om du som supporter önskar att hänga med i alla modeord, facktermer och trender får du avsätta en halvtidstjänst. Annars finns risken att du gör det oförlåtliga misstaget att blanda ihop XG (expected goals) med NPXG/90 (non-penalty XG per 90).

I Hammarby har paradigmskiftet varit som allra kraftigast. Så sent som i början av 2010-talet gick Bajensupportrarna på Superettanmatcher mot FC Trollhättan och Väsby United på Söderstadion, samtidigt som klubben brottades med ekonomiska problem.

2026 är Hammarby välmående guldfavorit, har värvat den dyraste spelaren i Allsvenskans historia och ligger längst fram i arbetet med dataanalys. Kalle Råstedt, Hammarbysupporter och en av rösterna i podcasten Nästa år då jävlar, är ambivalent till det ökade fokuset på KPI:er.

– Det här med att allt ska styras efter siffror går så mycket emot det gamla Hammarby, säger Kalle Råstedt. Jag är uppvuxen med att gå på Hammarby på 90-talet och då var det verkligen: »Skit i tabellen, Bajen är bäst ändå!« Nu är vi extremt drivna utifrån KPI:er och det gör att jag slåss med mig själv i mitt supporterskap.

Kalle Råstedt tror att KPI:er är tacksamma att hänvisa till när resultatkurvan pekar uppåt. Då blir förkortningen ett bevis på att allt hänger ihop, att planen följs och att framtiden är utstakad. Men om resultaten svajar är det svårare att gömma sig bakom bokstavskombinationer som börjar på x.

– Nu med Kalle Karlsson vid rodret hade jag blivit livrädd, med tanke på hur det såg ut i Västerås, säger Kalle Råstedt. Där såg många KPI:er fina ut, men de åkte ur Allsvenskan ändå.

Kalle Råstedt känner sig trygg med Hammarbys valda riktning. »Så länge Mikael Hjelmberg är kvar i föreningen är jag inte orolig att mjuka värden glöms bort.«

Kalle Råstedt pekar på Västerås säsong 2024 som ett varnande exempel. Även Norrköpings fjolårssäsong dyker ofta upp i samtalen om siffror kontra verklighet. KPI:erna såg prydliga ut på pappret, men tabellen brydde sig inte. Klubbens tidigare tränare Andreas Alm menar att om klubbar ska arbeta med KPI:er som säger något om det kollektiva spelet måste de vara konstruerade så att de speglar de sportsliga resultaten. Annars är de bara en snygg graf i marginalen medan poängen uteblir.

– I slutändan är det resultatet som räknas, säger Andreas Alm. Tabell och slutplacering är de viktigaste KPI:erna. I Norrköpings fall, när laget åker ur, ska de flesta KPI:erna visa rött. Då stämmer siffrorna med verkligheten och då fungerar KPI:erna. Men om siffrorna ser bra ut samtidigt som laget förlorar och missar sina mål är det fel KPI:er. Går det dåligt ska det också synas i siffrorna. Sedan finns det alltid extremfall.

»Folkhälsomyndigheten borde införa rekommendationer för tränares skärmtid.«

För den som sörjer att taktik numera dissekeras i Powerpointpresentationer fyllda av »spiders« och »x-värden«, och att gamla klyschor som »spring mer« och »vinn andrabollarna« inte längre räcker, har Andreas Alm faktiskt lugnande besked.

– Det vanligaste missförståndet är att fotbollen är datadriven. Det är den när det kommer till scouting och fysiska värden, men det finns ingen »datadriven taktik«. Vi har knappt satt en fot i det, inte ens de största klubbarna har lyckats. Det är fortfarande den mänskliga hjärnan som uppfattar spelet bäst. När jag tittar på matchen kan jag se när en spelare stänger en yta, hur de reagerar och vilka beslut de fattar mycket bättre än all data som finns. Tränare är fortfarande överlägsna data och AI på att se och förstå spelet taktiskt.

Andreas Alm förutspår att »datadriven taktik« kommer i framtiden. I dagsläget styr algoritmerna möjligen vilka som är på planen, men inte hur spelet ser ut. Däremot finns det något Alm kallar för »skärmdriven taktik«.

– Det ser du när tränare stirrar på sina Ipads och datorer under och efter matcher, säger han. Men då tittar de på bilder och klipp av vad som har hänt i en tidigare matchsekvens och inte på siffror eller data. De letar efter de flesta svaren på skärmen. Det är också farligt för fotbollen. Folkhälsomyndigheten borde införa rekommendationer för tränares skärmtid.

En annan sak som Andreas Alm tycker glöms bort när expected goals används för att förklara matcher är hur olika matchhändelser påverkar varandra. Något som XG enligt honom inte fångar i tillräckligt stor utsträckning.

– Efter en match vill alla kunna säga om det var rätt lag som vann. Med xG får vi inget svar, eftersom det inte säger något om i vilken ordning målchanserna skedde. Jag stör mig på att fler inte intresserar sig för den kronologiska XG:n. Den berättar bättre om segern var sannolik eller inte.

Andreas Alm harklar sig och exemplifierar vad han menar med »kronologisk XG«.

– Säg att ett lag tidigt gör 1–0 och sedan får en straff och har två frilägen. Då säger alla att de haft fyra stora chanser och borde ha lett med 4–0. Men fotboll fungerar inte så. Du måste göra 2–0 innan du kan göra 3–0. Om motståndaren sedan, på sin första målchans i 88:e minuten, när det är 4–0 i målchanser men 1–0 i matchen, gör 1–1, då förändras allt. När motståndaren därefter gör ytterligare ett mål på sin andra målchans och vinner matchen med 2–1, trots att de förlorat målchansstatistiken med 4–2, tycker folk att det var orättvist och att det andra laget borde ha vunnit. Logisk XG med tidsföljd hade varit mer intressant än den emotionella XG:n som fotbollen lever med i dag.

 

I Uppsala arbetar IK Sirius sportchef Jonathan Ederström just nu med att ta fram tydliga KPI:er kopplade till det egna spelet. Sedan tidigare har han skördat stora framgångar med träffsäker, datadriven scouting vid spelarrekryteringar från världens alla hörn. Nu ska även kollektiva KPI:er för lagets spel bli en integrerad del av klubbens sportsliga strategi.

– När du ringer mig och ställer samma frågor om ett år har vi förhoppningsvis kommit igång, säger Jonathan Ederström. Jag tror däremot inte att vi kommer att ha 17 KPI:er. Jag tror faktiskt att vi kommer att ha betydligt färre. Risken är att laget blir lite av det här, lite av det där och lite av något annat om man har för många KPI:er.

»Key är ju ändå key. Det urvattnas fort.«

Andreas Alm ställer sig frågande till om det verkligen går att ha 17 KPI:er, det vill säga 17 olika tal som anses vara nycklar till sportslig framgång. När blir KPI:er bara vanlig statistik? Det är en fråga som Alm gärna återkommer till.

– Om du har 17 KPI:er kopplade till det egna spelet är det sannolikt inflation, säger Andreas Alm. Då skjuter du brett och provar dig fram. Det är inget fel med det, men jag hade aldrig kallat det KPI:er om jag hade fler än fem inom samma område. För key är ju ändå key. Det urvattnas fort.

Adrian von Heijne, som tidigare arbetade med Jonathan Ederström i Sirius och Andreas Alm i Odense, håller med om att 17 KPI:er egentligen är för många. Han berättar att han gärna hade haft färre, trots att Hammarby ofta lyfts fram som ett föredömligt exempel på hur klubbar kan arbeta systematiskt med kollektiva KPI:er.

– Vi har brutit ner det så att nio av de 17 KPI:erna är kopplade till hur vi vill spela fotboll, alltså hur väl vi uppfyller vår spelmässiga identitet, säger von Heijne. De andra åtta är kopplade till utfall, det vill säga förväntat hot och förväntade målchanser för och emot. Samtidigt tycker vi att det är viktigt att mäta båda delarna för att verkligen se att vår spelstil ökar sannolikheten att vinna matcher. Det ska inte bara se bra ut, utan det måste också faktiskt ta oss någonstans.

Adrian von Heijne tror att andra klubbar har inspirerats av Hammarbys strategi. »Jag noterar med nyfikenhet att andra klubbledare har lånat lite av oss.«

Hammarby har inte gömt sin sportsliga strategi i någon dammig byrålåda på Årsta IP. Tvärtom har klubben varit noga med att öppet redogöra för strategin och ge medlemmarna insyn i hur det går för laget utifrån KPI:erna. På medlemsmöten har Adrian von Heijne pedagogiskt och tålmodigt förklarat hur allt hänger ihop inför en stundtals lätt förvirrad supporterskara.

– Det är rimligt att en supporter har rätt att förstå och sätta sig in i hur den egna klubben drivs, säger von Heijne. Att sedan kunna ta till sig alla nyckeltal och allt som står i en årsredovisning är kanske för mycket begärt. Men du som medlem ska ha möjligheten att på djupet kunna granska din klubb och dem som driver den. Jag tycker att det här är ett sätt för oss att tillhandahålla den öppenheten för våra medlemmar och också ett sätt att säkerställa att vi hålls ansvariga för de saker vi säger att vi ska göra.

Som supporter uppskattar Kalle Råstedt att Hammarby inte har gjort strategin till ett internt dokument för ledningen, utan valt att vara öppna med hur klubben tänker och arbetar. Han berömmer Adrian von Heijne och den övriga sportsliga ledningen för hur de lyckas kombinera struktur med öppenhet.

– Det är inte alltid helt lätt att hänga med, men under de senaste tio åren har vi i supportled blivit mycket mer utbildade i vad det faktiskt innebär. Vi använder kanske inte samma uttryck som von Heijne, men vi pratar i hög utsträckning utifrån det. Jag personligen känner att jag har fått en mycket större förståelse för spelet.

 

Med slagkraftigt lagbygge, rekorddyr värvning och tydlig strategi siktar Hammarby mot sitt första SM-guld på 25 år. Mycket går att säga om KPI:er. Några är frälsta, andra är strikt emot, och vissa är försiktigt nyfikna. På 90-talet löd mantrat »Skit i tabellen – Bajen är bäst ändå!« Trettio år senare har det kanske bytts ut mot »Skit i KPI:n – Bajen är bäst ändå!« med tillägget att tabellen faktiskt spelar ganska stor roll.

– Om vi inte är topp tre i sommar tror jag att det börjar skava, säger Kalle Råstedt. Även om KPI:erna ser bättre ut än förra året kommer det att ifrågasättas. För nu är det guldet vi skriker efter.

Publicerades 21-03-2026. Artikeln är skriven av .