För sju år sedan spelade Tove Enblom, som 24-åring, i Elitettan med Umeå IK. Hon hade tvingats börja om efter att ha slitit av hälsenan och åkt ur Allsvenskan med IFK Kalmar. Efter två lyckade säsonger i Umeå IK, med bland annat uppflyttning till Allsvenskan, gick flyttlasset vidare till Kif Örebro där karriären tog verklig fart. Efter att ha varit en av Allsvenskans bästa målvakter i tre säsonger fick hon till slut sin stora chans. Champions League-spel med den norska storklubben Vålerenga väntade.
I februari 2023 kom samtalet från förbundskaptenen Peter Gerhardsson. Uttagen i landslaget för första gången. Debuten fick däremot vänta i två och ett halvt år. Det dröjde till i somras innan Tove Enblom, som 30-åring, fick ta på sig landslagshandskarna i matchsammanhang för första gången.
– Sett till när jag påbörjade min landslagsresa och fick mitt stora genombrott är jag en »late bloomer«, säger Tove Enblom. I början var jag mest tacksam över att få vara med i landslaget, och som målvakt är det speciellt. Det är inte ofta som det sker ett målvaktsbyte mitt i en match.
Tove Enblom var tidigt med i ungdomslandslagen, men sedan blev det tyst. Nästan ett decennium passerade utan samtal och kallelser från den blågula ledningen. Samtidigt såg hon lagkamrater från ungdomslandslaget, som Mimmi Larsson och Hanna Glas, ta vänsterfilen hela vägen till A-landslaget.
– Min resa sticker ut om du jämför med de flesta andra som spelar i landslaget i dag, säger Tove Enblom. Många har varit med på hela resan från ungdomslandslag direkt till A-landslag. Det är i regel så det ser ut nuförtiden.
»Om hela din identitet är knuten till hur du presterar som fotbollsspelare kan det bli jobbigt om du åker på en skada eller motgång.«
Att se sig bli omkörd kan vara tufft. Men Tove Enblom kom ikapp på upploppet. Hon tror att det beror på att hon valde att glädjas åt lagkamraters framgångar istället för att gräva ner sig.
– Det var jobbigt att se på när andra hade en spikrak karriär medan jag kämpade med skador. Men jag har aldrig varit nära på att ge upp och jag visste att jag hade det i mig. Jag hoppas att min resa kan inspirera andra och visa att vägen till toppen kan se annorlunda ut.
Vid sidan av fotbollen har Tove Enblom pluggat till gymnasielärare i matematik och idrott. Skolböckerna har fått packas upp och ner i flyttlådor och bäras upp och ner för nya trappor. Säsong efter säsong. Stad efter stad.
– Jag har pluggat på olika platser beroende på var jag har spelat fotboll. Jag påbörjade studierna i Umeå och sedan flyttade jag med mig dem till Linnéuniversitetet i Kalmar. Därefter tillbaka till Umeå och nu senast i Örebro. Jag har tappat räkningen på alla möten med studievägledare som försökt hjälpa mig att få ihop vilka kurser jag behöver läsa.
Tove Enblom
FÖDD: 20 november 1994 (31 år).
KLUBBAR: Djurgårdens IF 2012–2013, Umeå IK 2014–2017, IFK Kalmar 2018, Umeå IK 2019–2020, Kif Örebro 2021–2023, Vålerenga 2024–.
MERITER: En ligatitel och två cuptitlar med Vålerenga.
LANDSKAMPER: En A-landskamp.
När Tove Enblom skrev på för Vålerenga valde hon, med ett år kvar på utbildningen, att ta studieuppehåll för att kunna fokusera helt på att rädda bollar. Hon planerar att återuppta studierna efter karriären, och läraryrket finns där som en trygghet i framtiden. Hon har också en förhoppning om att fortsätta inom fotbollen, men då i en annan roll.
– Det hade känts dumt att ägna fem år åt att få en examen om jag inte ska dra nytta av den. Den pedagogiska biten går hand i hand med mitt intresse för fotboll och ambitionen att bli fotbollstränare. Jag har gått målvaktstränarutbildningar genom åren och varit målvaktstränare för de yngre tjejerna i Umeå och Örebro. Det är något som jag verkligen brinner för.
Tove Enblom har redan provat på rollen som lärare. Under utbildningen har hon gjort praktik, och i perioder av karriären har hon vikarierat på skolor. I klassrummet, långt från straffområden och mållinjer, mötte hon ett annat slags ansvar.
– Läraryrket har sina baksidor om jag jämför med att vara fotbollsspelare. Det gör att jag verkligen värdesätter att få jobba med att spela fotboll. Det är mitt drömjobb och det lyxigaste jobbet man kan ha.
»Unga tjejer ser att det finns möjligheter att tjäna pengar även i de lite sämre ligorna.«
Samtidigt ser hon det positiva med att inte låta hela tillvaron vila i ett par målvaktshandskar.
– Det är en fördel senare i livet, när man väljer att avsluta fotbollskarriären, att redan ha kommit någonvart i nästa karriär. Jag har också stött på lagkamrater som bara har fotbollen och enbart identifierar sig som fotbollsspelare. Om hela din identitet är knuten till hur du presterar som fotbollsspelare kan det bli jobbigt om du åker på en skada eller motgång.
Det är ingen hemlighet att ekonomin på damsidan fortfarande är begränsad. Men med mer TV-pengar, större spelarförsäljningar och fler personer på läktarna håller det på att förändras. Tove Enblom förutspår att tålamodet hos dem som ännu väntar på sitt genombrott kommer att öka i takt med att intäkterna växer.
– Unga tjejer ser att det finns möjligheter att tjäna pengar även i de lite sämre ligorna och inte bara i de fem bästa. Nu finns det olika vägar som man kan ta till toppen och ändå ha det som ett yrke. Det kan få fler att fortsätta kämpa och drömma om att en dag spela i landslaget.