Hur ser din relation till Kap Verde ut?
– Min pappa är född och uppvuxen på Kap Verde. Han jobbade i maskinrummet på en grekisk båt och tog sig via Holland till Sverige, där han träffade min mamma. Jag själv har varit där på besök som liten grabb och en gång med min sambo på senare tid. Jag var också med på en landslagssamling i Portugal 2007. Det var … en upplevelse.
Berätta mer.
– Det var totalt kaos. Organisationen var ett fullständigt haveri och ingen hade koll på någonting. Spelarna kom ner för sent till frukosten, tog en macka och gick upp på hotellrummet igen. Sedan var det genomgång inför träningen och inte en jävel dök upp. Träningen skulle börja klockan tolv. Ingen spelare var ute på planen förrän tidigast tjugo över tolv. Jag har aldrig känt mig så svensk som jag gjorde då och alla vet att jag själv inte är den bästa på att hålla tider.
Var det ingen i tränarstaben eller förbundet som hade problem med det?
– Det var bara så det var. Vi hade också en brasse som tränare och de är väl ungefär likadana på den fronten. Det är »mañana mañana-mentaliteten«. Jag känner igen den från pappa och tyvärr även från mig själv. Vi tar livet med en klackspark och tänker att det kommer att lösa sig. Det är viktigt att njuta mellan varven.
Kap Verde
Huvudstad: Praia.
Språk: Portugisiska och kreol.
Statsskick: Republik (betraktas som en av Afrikas mest välfungerande demokratier).
President: José María Neves (sedan 2021).
Befolkning: 525 000 invånare.
Yta: 4 033 kvadratkilometer (ungefär som Närke).
Förbundskapten: Kapverdiern Pedro Leitão Brito, allmänt känd som »Bubista«.
Nyckelspelare: Villarreals mittback Logan Costa. 25-årigen är korsbandsskadad och går en kamp mot klockan. Lagkaptenen Ryan Mendes, med flest landskamper och mål, bör också nämnas.
Profil: Garry Rodrigues, 35 år, med stjärnglans och klubbar som Galatasaray och Olympiakos på sitt CV.
Vägen till VM: Vinnare av en afrikansk VM-kvalgrupp innehållandes Kamerun, Libyen, Angola, Mauritius och Eswatini. Besegrade överraskande Kamerun på hemmaplan och vann gruppen med fyra poäng.
Spelschema i VM: Spanien i Atlanta (15/6), Uruguay i Miami (22/6) och Saudiarabien i Houston (27/6).
Det blev aldrig någon landskamp för Kap Verde. Hur kommer det sig?
– Det var aktuellt vid två tillfällen. Den första gången var det på lägret i Portugal. Jag skulle träna med laget i tio dagar och sedan var det match, kanske mot Guinea-Bissau. Jag tänkte att förbundskaptenen skulle säga till mig några dagar före avresan om jag skulle spela, men det var knäpptyst. Sedan, en dag före avresa, skulle jag helt plötsligt åka till ambassaden i Lissabon och fixa medborgarskap och fylla i papper. Vi löste allt. Men jag fick kalla fötter och vågade inte be Roland Nilsson, min tränare i Gais, om mer ledighet. Jag skyllde på att jag hade ont i ryggen.
Ångrar du det i dag?
– Ganska så jävla hårt. Det hade bara varit att ringa Rolle och säga: »Jag ska spela min första landskamp, du kan glömma att jag kommer nästa vecka.« Han hade så klart inte stoppat mig. Men det säger en del om vilken respekt jag hade för Rolle. Han har sådan pondus.
Men du har alltså dubbla medborgarskap?
– Jag antar det? Jag har inte kollat, om jag ska vara ärlig.
»Det är stort för diasporan i Europa också. Det märker jag på pappa och mina släktingar.«
Du sade att det var aktuellt med landskamp ytterligare en gång. När var det?
– Det var när jag spelade i Randers. Jag fick för mig att de skulle spela ett dubbelmöte mot Tanzania. Det kändes inte jättehett, så jag avstod. Sedan visade det sig att det var Kamerun med Samuel Eto’o som vi skulle möta. En jävla miss från min sida. Den tar jag på mig.
Vad tänker du om att Kap Verde nu ska spela sitt första VM?
– Jag hade inte kunnat föreställa mig det i min vildaste fantasi. Inte en chans. Men det har säkert hänt mycket de senaste åren, med bättre klubbadresser och mer pengar. Det är jävligt mycket pengar i dagens fotboll.
Vad betyder ett mästerskap för en liten önation med drygt en halv miljon invånare?
– Det är extremt stort. Jag följde resan till VM väldigt noga och känner en stor glädje. Det är stort för diasporan i Europa också. Det märker jag på pappa och mina släktingar. Kapverdierna är ett stolt och patriotiskt folk som har fått kämpa hårt för ett bättre liv.
»De får spela ett VM i USA. Kom igen, ingen förväntar sig något av dem. Njut!«
Janne Andersson, som du hade som tränare i IFK Norrköping, har sagt att du hade kunnat nå landslaget om du haft en bättre inställning. Och då syftade han på det svenska landslaget. Håller du med Janne?
– Verkligen inte. Det säger han bara för att vara snäll. Alla vet att Janne är min gubbe, men det där köper jag inte. Om du kollar på spelarna i landslaget när jag var aktiv så hade jag inte haft en chans.
Du hade bevisligen kunnat spela för Kap Verdes landslag. Hur tror du att du hade hanterat ett VM i USA?
– Som jag har hanterat allt annat i mitt liv. Jag hade tagit det som det kommer och njutit. VM i USA är mäktigt. Det är mäktigt som fan. Jag är avundsjuk.
När du beskriver folket och mentaliteten är känslan att vi inte kommer få se ett defensivt och cyniskt Kap Verde i VM. Är det korrekt?
– De kan bli lite väl övermodiga med bollen och har ett par sköna lirare. Det är typiskt för många afrikanska lag. Men i kvalet visade spelarna att de ändå kan vara lite grisiga och spela på resultat. Jag tycker att de bara bör gå ut och köra. De får spela ett VM i USA. Kom igen, ingen förväntar sig något av dem. Njut!
