I intervjuserien »Mitt andra hem« berättar allsvenska supportrar om det bästa och sämsta med sina hemmaarenor. Vi publicerar minst en intervju om dagen fram till premiären.
Vad betyder Stockholms stadion för dig?
– Den betyder väldigt mycket. Tillfälligheter styr en mot ens lagtillhörighet. Därför känner jag mig lyckligt lottad över att ha blivit djurgårdare. Turen har gett mig Stadion som en identifieringsfaktor i mitt supporterliv – en väldigt charmig borg.
Hur skulle du beskriva arenans utseende för någon som aldrig varit där?
– Med sin klassiska Olympiastadionform är den väldigt olik moderna arenor. Platsen ramas in av klocktornen, det östra och det norra, och runt gräset är det löparbanor. Trots det kommer man nära planen eftersom läktarna är låga.
»En solig eftermiddag på Stadion är något av det bästa som finns.«
Är det någon detalj med Stadion som du tycker extra mycket om?
– Jag gillar de långa raderna av träbänkar på läktarna. De är superkaraktäristiska för Stadion. Stolarna är inte separata även om de är numrerade undertill, så man sitter verkligen bredvid varandra. Jag är tacksam över att de inte har ersatts av plaststolar.
Karin Lillbroända, Djurgårdens IF-supporter
Ålder: 35.
Namn: Karin Lillbroända.
Årskort: »Har följt laget sedan 2012, men aldrig haft årskort.«
Första matchen på plats: »Damerna: Djurgården–Tyresö, 2012. Jessica Landström spelade, en personlig favorit.«
Tips till nya besökare: »Ta tunnelbanan. Stationen Stadion är en av Stockholms finaste. Och promenaden mot arenan förbi musikhögskolan peppar upp en inför match.«
Finns det något annat som gör Stockholms stadion unik?
– Vi njuter när vädret är fint, tack vare arenans öppna arkitektur och låga yttre. En solig eftermiddag på Stadion är något av det bästa som finns. Ofta följs det av en vacker solnedgång och rosa himmel, något som publik på mer slutna arenor går miste om. Dessutom har vi en riktigt fin plan, en av få med naturgräs i Damallsvenskan.
Om arenan vore en musikgenre, vilken skulle den vara då?
– Det får väl bli soul.
Varför?
– Arenans själ och historia. Dessutom är det en solig genre. Jag syftar på den lätta soulen som samplades i 90-talets hiphoplåtar – tänk låten Ms. Fat Booty med Mos Def. Den passar en molnfri dag på Stadion.
Du har väl inte missat?
