Sugen på mer läsning om allsvensk konst? Missa inte vår intervju med Norrköpings målande mittfältare, Jacob Ortmark.
En öldrickande och rökande supporter på en bar på Södermalm syns på din Hammarbytavla. Lite väl enkelt, va?
– Den är medvetet generisk. Motivet i sig skulle kunna passa till alla lag, men jag tycker att Bajen blivit sinnebilden för det här supporterskapet. Det blir ett verk av den svenska fotbollen som håller kvar vid det gamla och nostalgiska, en edge jag tycker man ska behålla.
En reaktion på Instagram på Hammarbytavlan var: »Vad fan är det jag tittar på?«
– Det tycker jag bara är kul. Eftersom jag är supporter själv vet jag att supportrar är ett speciellt släkte, och att göra tavlor till fanatiker är … intressant. Att folk tycker olika ser jag bara som något positivt.
Och AIK, har man inte sett råttan förut?
– Egentligen behöver det inte vara något fel i det enkla. Jag har lyssnat på en del supporterpoddar för att komma bort från det uppenbara. Samtidigt är jag nog lite nostalgiskt lagd och gillar den klassiska bilden av Allsvenskan, där kommer AIK-gnagaren naturligt.
»Det föll på att hans flickvän inte tillät fotbollskonst på väggarna.«
Du är från Borås och håller på Elfsborg. Är det den tolkningen du är mest nervös inför?
– Det är en klubb jag känner utan och innan och där jag har en hink med idéer att ösa ur. Om andra verk riskerar att bli lite generella är det nog tvärtom med Elfsborg.
Det är ingen som lagt ett oemotståndligt bud än?
– Det var en kille som skrev och frågade, men det föll på att hans flickvän inte tillät fotbollskonst på väggarna.
Utvalda. Johan Persson om tre allsvenska verk som han är extra nöjd med:
1. Varbergs Bois
»Det här var den första jag gjorde när jag satte igång med projektet. Jag fastnade tidigt för Påskbergsvallens gamla ståplatsläktare. Det är en klassisk vall som lika gärna kunde varit hemmaplan för en division tre-förening, med olika färger och stolpar som skymmer sikten. Det är ett abstrakt verk som ska fånga känslan av klubbar som kommer upp utan att vara redo med allt runtomkring. Man ska kunna uppskatta tavlan utan att veta historien, och kan man historien ska det kännas ännu mer. En hyllning till det som kanske inte kommer igen.«
2. IF Brommapojkarna
»BP var väldigt idédriven och en av de lättaste att komma på. Det svåraste var att få in alla namnen. BP för mig är den inte så stora klubben som har en fantastisk talangutveckling, det tar aldrig slut. För den som inte har koll kan det se ut som en massa bokstäver utan någon mening, men för den intresserade ska man hitta ett namn för att sedan hitta alla. Det ska gå att villa bort sig i alla namn. Det blev så många att Kouakou och Blažević inte fick med hela sitt namn, jag hoppas de kan förlåta mig.«
3.Kalmar FF
»Tanken var att jag inte skulle ha fokus på personer i något av mina verk, men när jag kom till Kalmar var det självklart att göra något på Romário. Inför varje år kliver han in på det där mittfältet och petar alla andra, han är en konstant. Jag har svårt för att skaffa favoritspelare i andra klubbar men han är helt klart en sådan. Det finns en vacker lojalitet. Det jag gillar är det onödiga att göra en så stor bild som egentligen inte har så mycket med Romário att göra, men han finns där på tidningen i mitten.«
