Under vinjetten Fotbollskultur recenserar vi böcker, filmer och dokumentärer om fotboll. Den här texten behandlar boken Expected Goals av Rory Smith.
Det finns en skröna om Harry Redknapp. Fel, det finns hundra skrönor om Harry Redknapp. Men just den här handlar om när han tränade Portsmouth några år in på det nya millenniet och hade försetts med en analytiker, en ung kille som var bra på siffror och ofta satt med en dator framför sig. Inför en Premier League-match frågade Redknapp vad statistiken i datorn berättade, var det sannolikt att Portsmouth skulle vinna?
– Yes, svarade analytikern.
Portsmouth förlorade matchen. Varpå Redknapp ska ha vänt sig till sin yngre medarbetare och sagt:
– Tell you what, next time: why don’t we let our fucking computer play against theirs fucking computer?
Det är en tacksam anekdot om old school-tränaren vars tunga är vassare än utvecklingsförmågan. Men jag väljer ändå att syna. Inte för att Redknapp var särskilt progressiv, utan helt enkelt för att han var fotbollstränare. Och fotbollstränare är beredda att lyssna på det mesta som kan påverka resultatet positivt.
Det är en av insikterna man får när man läser New York Times-journalisten Rory Smiths bok om fotbollens digitalisering. Hur många visste till exempel att Sam Allardyce – ständigt liknad vid en dinosaurie – var något av en statistikpionjär med sitt rövargäng i Bolton för 20 år sedan?
Offside recenserar
Expected Goals – The story of how data conquered football and changed the game forever (HarperCollins, 2022) av Rory Smith.
Men att bara beskriva siffror och data hade ställt orimliga krav på läsaren. Rory Smith är klok nog att främst låta sin bok handla om människor. De är ofta både matematiskt och analytiskt begåvade och deras status inom fotbollen har höjts kraftigt på kort tid. Nyligen avslöjade Sportbladet att Sirius analytiker Adrian von Heijne värvats av Odense. Jag har väldigt svårt att se att det hade blivit en riksnyhet för tio år sedan.
Människorna, genierna, i Smiths bok kommer ofta in i fotbollen från ett annat håll. De undervisar på Harvard, är affärsmän eller framgångsrika gamblers. Någon är ointresserad av sporten men så statistiskt kunnig att han ger sig fan på att vinna jobbets interna VM-tips – bara för att visa fotbollsidioterna på firman hur lätt det är. Alla har de läst Michael Lewis bok Moneyball från 2003, där basebolledaren Billy Beane uträttar stordåd med ett på pappret begränsat Oakland Athletics genom att börja lita på siffrorna mer än magkänslan.
Smiths klubbexempel från den yppersta eliten är Liverpool, där en skeptisk Jürgen Klopp 2017 övertalas av sina analytiker att värva Mohamed Salah från Roma. Men ännu mer Moneyball doftar det om två mindre klubbar – Brighton och Brentford – där ägarna (bettingmiljonärer) både rekryterar och driver verksamheten utifrån kunskap om sannolikhet.
Smiths språk är behagligt och han kan konsten att göra det komplicerade begripligt. Men trots att det vimlar av smarta och intressanta personer i Expected Goals saknar jag det kanske viktigaste perspektivet – spelarnas. Hur påverkas de av att springa runt i sina fula GPS-västar och bli analyserade, registrerade, precis hela tiden? Av att gå in i omklädningsrummet, snegla på den upptejpade listan över antal höghastighetslöpningar och konstatera att man bara ligger nia? Och till det förstås: alla åsikter om dem från supportrar och medier, nu ännu mer tillgängliga genom sociala medier.
Fotbollens datautveckling är inte olik den i min egen bransch. Precis som en match bryts ner i siffror när den är slut analyseras en artikels värde efter publicering. Hur många besök? Hur lång lästid? Och den viktigaste: Hur stor andel klickade sig vidare till en digital prenumeration? Jag vet inte om DN:s chefredaktör Peter Wolodarski tar reda på den siffran när hans tidning ska värva ännu en profilskribent, men det är nog bara en tidsfråga.
Mentalt springer vi alla runt i GPS-västar i dag. Arbetsgivarens mätningar är ofta fullt rimliga, men kan likväl kännas dränerande. Jag gissar att man som modern fotbollsspelare också känner så allt oftare.
Läs också
Moneyball, Michael Lewis (2003)
Bibeln för alla sportkillar som uppfattar sig som smartare än andra sportkillar. 99 av 100 människor i Rory Smiths Expected Goals har ett sönderläst exemplar hemma.
Inverting the Pyramid, Jonathan Wilson (2008)
Den bästa boken om fotbollens taktiska utveckling. Ger en liknande insikt som Rory Smiths bok: det som verkar nytt vid en första anblick är sällan det, endast verktygen är annorlunda.
Broken Dreams, Tom Bower (2003)
En både underhållande och dråplig inblick i hur inkompetenta många av de mäktigaste engelska fotbollsledarna har varit genom åren. Annorlunda i dag?
