Du måste i resten av ditt liv se om en match före läggning varje kväll. Vilken väljer du?
– Beşiktaş–MFF, hösten 2018. Segern där tog oss till Europa Leagues slutspel och det var första gången jag var en del av seniorlagets framgång. Det var mäktigt att åka ner till det tuffa stället och få matchen precis dit vi ville.
Du ska vara med i På spåret och får ta med dig en MFF-spelare in i buren. Vem kan hjälpa dig mest?
– »Jib«, Jo Inge Berget. Han har mycket annat än fotboll i huvudet.
En spetsspelare ni länge velat värva accepterar alla villkor – men kommer med kravet att han inte vill prata med medier. Hur reagerar du?
– Det går inte. Jag hade försökt skapa en relation till medierna som den här spelaren känner sig bekväm med. Att helt stänga dörren tror jag inte på.
Du får ändra en regel inom svensk fotboll. Hur tänker du?
– Inför tidsgräns vid inkast och frisparkar, hur långt det maximalt får ta innan bollen sätts i spel. Säg tio sekunder vid inkast och 30 vid frispark. Cynismen i fotbollen är en del av spelet, men det här är för långt ifrån spelets själ. Som det är nu kan man förstöra tempot lite för mycket och det gynnar bara det destruktiva laget. Framför allt går det ut över åskådarna.
»Pulp Fiction, min egen favorit. Men han hade säkert sågat den dagen efter och sagt att den är för ›klyddig‹.«
Nye tränaren Milos Milojevic börjar konsekvent kalla dig för ditt gamla smeknamn »Chiellini«. Okej med dig?
– Hundra procent. Jag kallades för det när jag spelade i Rosengård och tänkte förstås att det berodde på att jag var så jävla bra defensivt, inte på min stora näsa och mitt höga hårfäste.
I syfte att stärka lagandan får alla kring A-laget välja en låt till en spellista till omklädningsrummet. Vilken blir din?
– Song 2 med Blur. Vi körde oftast den före avspark i Brentford och den gav en jävla energi. Jag hade pushat för att lägga den sist på listan.
Sent en kväll får du ett överraskande SMS av kollegan Daniel Andersson: »Kan inte sova så kan lika gärna slå på en rulle. Tips?« Vilken film rekommenderar du Daniel?
– Instinkten är att välja Pulp Fiction, min egen favorit. Men han hade säkert sågat den dagen efter och sagt att den är för »klyddig«, för mycket hoppande och parallella handlingar. Jag hade nog gått på Saving Private Ryan.
Du vaknar en dag och inser att du inte vill jobba med fotboll längre. Vart blickar du i stället?
– Har väldigt svårt att se det hända. Men skulle jag känna så hade jag inte blickat längre än till sommarstugan. Så får jag fortsätta grubbla där.
Du måste välja: fria byten eller inga byten.
– Hundra procent inga byten. Jag kan romantisera det där starkt, att förbereda sig så bra man kan för att kunna hantera alla scenarier som kan dyka upp. Måste vi spela med nio man? Lös det! Spela med en halvskadad? Lös det! Old school, survival of the fittest. Inget gnäll.
Fembarnspappan Oscar Lewicki kliver in på ditt kontor och säger att han ämnar ta föräldraledigt i sex månader. Vad svarar du?
– Jag hade tänkt: »Shit, vilken modern man och spelare.« Sedan hade jag försökt få honom och familjen att förstå att MFF inte är detsamma utan Oscar Lewicki och jobbat hårt för att hitta en lösning. Barnet eller barnen kan komma hit när han jobbar, jag kan passa dem på mitt kontor.
Du har väl inte missat?
