Bosko Orovic slänger upp vänsterbenet på bordet framför sig och kavlar upp de blå jeansen någon decimeter. Han stryker med handen över fotleden. Den är blålila och stor som en handboll. Han grimaserar. Somliga dagar är smärtan lindrigare, andra dagar är den som i dag: för jävlig. Så hostar han. Han tar sig över revbenen. Lunginflammation. Föregående natt blev det inte många timmars sömn.
– Nu är det ändå okej, men förra veckan fick jag nästan panik, säger han och puttar upp en snusprilla under läppen. Jag var så kass att jag inte kunde åka hit och vara med killarna. Man vill så gärna, men efter i somras lärde jag mig att det inte är lönt att skynda tillbaka. Det är fan så stressigt för det! Dagarna bara försvann och det är så mycket som måste ordnas med den här perioden. Det är nu vi lägger grunden för hela året.
Du måste vara inloggad och prenumerant för att ta del av vårt innehåll.
Logga in