»Eftersom jag spelade back, och ofta var den som stod i vägen, retade jag många. Men det var ju inte bara jag. Hela backlinjen – Göran Göransson, Björn Kindlund, Göran Karlsson och jag – fick smeknamnet ›Dalavallen‹ eftersom vi var svåra att passera. Genom åren svetsades vi samman; vi jobbade med små detaljer, tänkte i målbilder och försökte alltid vara bättre förberedda än motståndarna.
För mig var det inga konstigheter. Det var så jag lärde mig överleva när jag kom till AIK hösten 1974. Då var jag 19 år, hade aldrig varit i Stockholm och flyttade från lilla Gagnef. Jag lämnade trygghet och vänner, men jag lovade mig själv från första dagen att aldrig flytta tillbaka, för vad skulle jag göra hemma i Gagnef? Jag hade inget val.
Du måste vara inloggad och prenumerant för att ta del av vårt innehåll.
Logga in