Tom Prahl har sagt att det finns »en viss idiotisk charm« med scoutingarbete. Håller du med?
– För mig är det charmigt att leta information på ställen där motståndare vill vara i fred. Sedan finns det kanske något idiotiskt i att man ibland lägger ner jobb i onödan. Hade vi förlorat play off-matchen mot Ukraina hade min resa till Warszawa, där jag såg Polen mot Albanien, inte varit värd mycket.
Många gånger genom åren har du i intervjuer »varnat« för ett kommande svenskt motståndarlag, oavsett om det gällt Estland eller Österrike. Finns det aldrig anledning att ta ner motståndaren istället?
– Alla landslag kan bli svåra om man inte tar dem på allvar. Men en gång sa jag faktiskt att vi borde kunna vinna med flera mål. Det var mot Luxemburg i kvalet till VM 2018. »Granen« tyckte att det var att lägga onödig belastning på laget. Jan [Andersson] var inte heller nöjd med mig och sa att han alltid får städa efter mig. Sedan vann vi ju med 8–0!
Lasse Jacobssons scoutingschema inför VM
1 juni: Österrike–Tunisien i Wien.
3 juni: Nederländerna–Algeriet i Rotterdam.
6 juni: Belgien–Tunisien i Bryssel.
När Benny Lennartsson skulle kartlägga Kamerun inför VM 1994 checkade han in på deras hotell som turist, tjuvlyssnade på kameruniernas samtal i matsalen och gick runt träningsplanen med sopkvast i handen. Har du använt liknande knep för att smygspionera på motståndare?
– Inför VM 2018 fick jag höra av en hemlig källa att Sydkorea låg på läger i bergen ovanför Innsbruck. Jag åkte dit med min son och fick reda på att Sydkorea hade en stängd träning, så vi käkade på en intilliggande restaurang och väntade på att laget skulle komma. När de dök upp hittade jag en lucka i ett nät där jag kunde stå och titta.
»Jag är övertygad om att motståndare har använt fula knep för att spana på oss.«
Det kan inte sydkoreanerna ha gillat.
– Säkerhetsvakterna var inte helnöjda. Jag låtsades vara en förvirrad nobody och frågade till och med vad de var för ett lag, men det var bara att be om ursäkt och gå därifrån. Sedan såg jag en tysk som packade in i bilen precis jämte planen. Det visade sig att han ägde tomten bredvid, så jag frågade om det var okej att jag gick in på tomten för att se träningen därifrån. Han fick veta att vi skulle möta Sydkorea och tyckte att det hela var roligt. Vakterna kunde inte göra något när jag stod på tyskens tomt.
Finns det någon gräns du aldrig skulle passera i jakt på information om en motståndare?
– Knappt. Kan vi tjäna på det gör jag nästan vad som helst, och jag är övertygad om att motståndare har använt fula knep för att spana på oss. När vi skulle kvala mot Italien på San Siro var det fullt av arbetare som »var tvungna« att befinna sig precis där vi tränade dagen före. Med det sagt har det blivit allt mindre av spioneridelen i mitt arbete.
Varför?
– Dels kan man se så mycket mer på skärm via vidvinkel i dag. Jag är inte heller med under samlingarna på samma sätt som under Jannes tid. Nu kartlägger jag gruppmotståndarna, men under VM kommer jag sitta i Italien med familjen och titta på Sveriges matcher. Om Sverige går vidare får analytikerna borta i USA ta vid.