I VM-krönikan 1994 görs det en poäng av att 80 liter vatten gick åt under Sveriges första träningspass i San Diego. Är det uppseendeväckande mycket?
– En spelare förlorar runt en och en halv liter vätska per timme fysisk aktivitet i värme. Är det dessutom i en miljö med hög luftfuktighet kan det bli ännu mer. En spelare bör dricka någonstans mellan tre och fem liter under en match. Bara där har du en vätskemängd på minst 33 liter som behöver ersättas. Sedan tillkommer ytterligare 15 törstiga spelare från bänken och lite vatten går alltid till spillo. Det är inte alls omöjligt att det gick åt så mycket.
I sommar ska de svenska spelarna troligtvis spela i temperaturer norr om 30 grader. Finns det några allvarliga risker med det?
– Det finns risk för värmeslag. Det vill säga när temperaturen i de inre organen överstiger 40 grader. Då slutar kroppens termoreglerande system att fungera och spelare kan få organsvikt. I värsta fall kan det bli livshotande. Fifas medicinska kommitté har varnat för värmeslag utlöst av hård ansträngning. Det kommer att finnas en behandlingsplan för det på varje arena.
Inför Englands öppningsmatch mot Italien i VM 2014 lät Roy Hodgson spelarna träna i tre lager kläder för att vänja sig vid värmen i Amazonas djungel. Var det ett smart drag?
– Jag skulle säga att det är okonventionellt och något kontraproduktivt. Vid värmeacklimatisering vill du att kroppen ska uppfatta den faktiska värmen och kläderna fyller en viktig funktion i att transportera bort svett och värme. Extralager med kläder hindrar det. Vi behöver göra det som kallas för »passiv värmeacklimatisering«, som bastu eller varmbad i direkt anslutning till träning. Men Roy kanske var nöjd med utfallet? Det vore intressant att få veta.
Jonas Werner reder ut begreppen
Aktiv värmeacklimatisering:
När spelare är fysiskt aktiva i den aktuella tävlingsmiljön. Sverige kommer att hinna vara det i Dallas, men inte under de två veckor som kroppen normalt behöver för att vänja sig vid värmen. Därför behöver de passiva momenten påbörjas redan på hemmaplan.
Passiv värmeacklimatisering:
När spelare vänjer kroppen vid aktivitet i värme genom exempelvis bastubad, varmbad eller pass i värmekammare i direkt anslutning till träning.
Andreas Almgren har berättat för Offside om sina förberedelser i en värmekammare på Bosön. Är det något som är aktuellt för landslaget?
– Det är ett alternativ som vi har kikat på, men problemet är att det inte finns plats för ett helt fotbollslag i kammaren och då försvinner viktig tid i förberedelserna. Jag vet att damlandslaget hyrde in sig i en bikramyogastudio och cyklade där inne. Där kunde de vrida upp temperaturen ordentligt. Det finns flera olika möjligheter.
Hur ska spelarna dricka för att optimera sina prestationer?
– Det är individuellt. Det viktigaste är rätt volym och där är vatten oslagbart. Men oftast behöver spelarna komplettera med sportdryck som innehåller salter och kolhydrater. Vi uppmanar spelarna att börja dricka redan kvällen före match och sedan har vi ett vätsketest på morgonen. Under matchdagen ska spelarna successivt fylla på så att urinen är ljus och att de inte känner sig törstiga. En del spelare känner sig tunga om de dricker för mycket tätt inpå match. Resten handlar om att fylla på under match och då är det tacksamt med cooling breaks.
»Just nu tjafsar vi med amerikanska myndigheter om tillstånd att få ta in falukorv genom tullen.«
Kommer värmen att påverka vilken typ av fotboll som kan spelas?
– Topphastigheter och passningssäkerhet är faktiskt ofta ett par procent högre i värme. Det som däremot minskar är antalet och längden på höghastighetslöpningarna. I Brasilien 2014 och under klubblags-VM förra sommaren såg vi också hur matchbilderna påverkades. Det blev mer fokus på bollinnehav och det var svårt att pressa högt och aggressivt. Därför förväntar jag mig ett något lägre matchtempo i sommar.
Tror du att exempelvis Tunisien, med sitt medelhavsklimat, har fördel mot Sverige?
– Tunisien kommer att ha en fördel eftersom deras spelare vistas regelbundet i liknande klimat. Sedan är det svårt att säga hur stor den fördelen är.
Finns det någon myt om vätska och värme som du vill slå hål på?
– Att kramp alltid beror på vätskebrist. Faktorer som stress, nervositet, sömn och koffeinintag spelar också roll.
Det är inte bara värmen som ni behöver ta hänsyn till under ett mästerskap. Vilka andra utmaningar ställs ni som jobbar runt landslaget inför?
– Att resa mellan olika tidszoner är utmanande. Det innebär att återhämtningen kan bli lidande och det ställer stora krav på oss. Sedan är det allt kring mat och hygien. Vi reser med två kockar som ska försöka sätta ihop en meny som faller spelarna i smaken. Just nu tjafsar vi med amerikanska myndigheter om tillstånd att få ta in falukorv genom tullen.
Du har väl inte missat?
