Det ser ljust ut för Arsenal. Sex segrar av sex möjliga i Champions League, sex poängs ledning i ligan. Första Premier League-pokalen sedan 2004 är bara några månader bort. Men en sak har Arsenal misslyckats med den här säsongen: laget har inte gjort ett enda mål efter inkast.
När The Times nyligen rapporterade att Arsenal gjort klart med en ny inkasttränare var nyheten därför logisk. Och när jag läste namnet log jag för mig själv och tänkte: Thomas Grønnemark, han fick rätt ändå.
När vi sågs en blåsig dag på Jylland 2013 var han mest en kuriositet. Grønnemark fanns i Guinness Rekordbok efter att han kastat en fotboll 51,33 meter. Ingen dålig isbrytare på en middag, men heller ingen bedrift som tog honom nära fotbollseliten. För det var dit han ville. När vi träffades hade han anspråkslösa konsultuppdrag (Viborg, Midtjylland) men han argumenterade intensivt för att inkastet var fotbollens mest outnyttjade moment. Kanske, föreslog jag försiktigt, för att det också är det osexigaste?
Att skapa målchanser genom långa eller smarta inkast har aldrig ingått i bilden av det vackra spelet. Ingen har någonsin vräkt ur sig »åh, vilka inkast!« efter att ha förtrollats av Cruijffs Holland, Zicos Brasilien eller Messis Argentina. Lag med skickliga inkastare avfärdades också länge som primitiva. Samlade man poäng på det sättet visade det bara att den riktiga fotbollen var för svag.
Själv avskydde jag inkast redan som barn. Det var egentligen det enda dåliga med de knattematcher som i övrigt var veckans höjdpunkt. Kanske var domarna extra nitiska i Motala, men som jag minns det fick våra inkast alltid kastas om minst en gång. Båda fötterna var inte i marken, eller så hade bollen inte förts över huvudet på ett korrekt sätt. Ibland fattade vi inte ens varför vi underkändes och jag minns matcher där det till och med var svårt att få någon av oss att ställa upp som kastare.
Thomas Grønnemarks missionerande fick mig inte helt att ändra uppfattning. Då tyckte jag mest att det var kul att porträttera någon som var så besatt av något de flesta såg som ett nödvändigt ont. Men dansken var säker: inkastets status kommer att öka och för de lag som inser dess potential väntar goda tider. Han var noga med att påpeka att det inte bara handlade om att kasta långt och att även storklubbar som för spelet i matcherna skulle bli ännu farligare med mer träning från sidlinjen. För att utveckla den kategori som han benämnde »fast throw-ins« uppmuntrade han också stjärnorna att fjäska för bollkallarna. »En omotiverad bollkalle kan få ödesdigra konsekvenser«, sade Grønnemark allvarligt och gav spelarna rådet att ge barnen läsk och choklad före matcherna. Själv gned han gärna in händerna i engelsk lakritskonfekt före kasten för att få bästa möjliga bollgrepp.
Jag åkte hem till Göteborg och skrev texten om mannen som älskar inkast. Fem år senare blev Thomas Grønnemark rekryterad till Jürgen Klopps Liverpool. Sedan dess har han även jobbat för Brentford och nu väntar alltså Arsenal. Kanske kommer han be Declan Rice att ta med sig några Snickers till varje hemmamatch, kanske blir Arsenal ännu farligare nu, kanske får hans inträde ingen effekt alls. Men utan tvekan hade han rätt när han i Offside 2013 spådde att hans passion i livet framöver skulle prioriteras högre av omgivningen. Klubbar med stora resurser är beredda att lägga pengar på allt som kan ge minsta fördel i matcherna, så varför åtminstone inte lägga lite tid på ett moment som utförs omkring 40 gånger per match?
Enligt BBC gjordes 20 mål efter inkast under förra säsongens Premier League. Den här upplagan har redan sett 25 och inget av dem var väl särskilt minnesvärt eller något man vill visa sin kompis. Men det skiter förstås tabellen i.
Tre favoritkastare:
Rasmus Elm, Kalmar FF. Det intressanta med yngste broder Elm var att han med sin seniga kropp kastade längst i laget samtidigt som han var planens mest spelbegåvade. Tusenkonstnär.
Rory Delap, Stoke City. Med sina flacka projektiler skapade den tidigare spjutkastaren oreda hos många Premier League-försvar i slutet av 00-talet. Delap blev galjonsfiguren för det Stoke som gick topplagen på nerverna med sin hårda och okonstlade fotboll. Surast var Arsenals Arsène Wenger som efter en Delapuppvisning 2008 menade att det Stokespelarens specialvapen rätt och slätt var »orättvist«.
Per »Texas« Johansson, Halmstads BK. Trots att tränaren Jonas Thern utnämnde honom till Sveriges sämsta inkastare fick vänsterbacken ofta ta hand om dem. Ingen kunde som Texas stå så länge med bollen över huvudet och oroligt vänta på rätt läge. När han väl kastade kom bollen ofta tillbaka direkt och hamnade den då på Texas opålitliga högerfot var det fara och färde. Senast jag träffade Texas sade han: »Om jag blir tränare någon gång, då ska jag fan köra inkastträning där allt handlar om att vända spelet.«
Veckans …
… Låt
The Face on the Bar Room Floor – The Flaming Stars.
… Offsidesatsning
Det här tycker vi blev bra. Jag och Jonatan Häggström Wedding har intervjuat många personer delaktiga i Örebro SK:s 2025 – kanske den mest vansinniga säsong Superettan skådat. Resultatet blev som en dokumentär i textform. Fem delar där de första två publiceras nu.
… Okomplicerade handbollstugg
Det är (som alltid) dags för ett handbollsmästerskap och det är (som alltid) Sportbladets Johan Flinck som leder bevakningen. I en av många Flinck-artiklar uttryckte den 19-årige debutanten Nikola Roganovic besvikelse över att storebror Marko inte kom med i bruttotruppen till EM. Citatet (»Jag tycker det är sjukt faktiskt«) var rätt hårt men förbundskaptenen Michael Apelgren välkomnade utspelet: »Jag tycker det är gött att spelarna känner sig så bekväma att de kan säga så.« Sedan förklarade Apelgren på ett handbolligt vis hur han resonerat i uttagningen (»Marko var fanimig nära«) och så var det inte mer med det. Se och lär, fotbollslandslaget.
… Dokumentär
… Landslagströja
I Offsides ljudstudio hänger två fotbollströjor: Klas Ingessons från Bologna och så en röd grönländsk landslagströja. Vår reporter Jonatan Häggström Wedding kom hem med den efter sommarens reportageresa till Grönland. Trump hade redan då kommit med hotfulla utspel som grönlänningarna försökte förhålla sig till och oron har knappast blivit mindre efter de senaste veckornas händelser. För den som vill lära sig mer om världens största ö och samtidigt få sig en njutbar lässtund med fotbollen som fond är reportaget Jakten på tuukkaq det bästa valet.
… Citat
»Ibrahimovic är bara ett namn, jag är Maximilian.«
Zlatan var 19 år när han kom till Ajax, hans äldste son är 19 när han nu anländer till samma klubb. Det är svårt att låta bli att jämföra, fast man verkligen inte borde.
… Ferguson-elev
Roy Keane, Ruud van Nistelrooy, Mark Hughes, Ole Gunnar Solskjaer, Jaap Stam, Wayne Rooney, bröderna Neville … tränarkarriärerna har sällan blivit succéhistorier för Alex Fergusons gamla spelare. Och nu är det alltså Michael Carrick som ska få fart på Manchester United?
… Hjärnbråk
GP rapporterade i veckan att IFK Göteborg nu låter sina spelare göra kognitiva personlighetstester. Hjärnprojektet, som knappast är gratis, ska underlätta och vässa klubbens rekryteringsarbete – men kritiken från forskarhåll lät inte vänta på sig. Den noggranne Offsideläsaren minns kanske att vi skrev om detta ämne redan i maj förra året.
… Final
Senegal mot Marocko i Afrikanska mästerskapen. Söndag klockan åtta.
… Bandydepp
Sverige har 91–3 i målskillnad efter fyra VM-matcher. En kommande final mot Finland kanske kan bjuda på en viss nerv, men det här mästerskapet går tyvärr inte att ta på allvar.
… Bandypepp
Nils Håkanssons roman Bandy Futura har fått flera intressanta recensioner och tycks vara ett måste för alla bandyromantiker. Så jag antar att jag behöver läsa den snarast.
… Offsides podcast
Anders pratar om läget i skotsk fotboll och bjuder in till ämnet »Oavsiktliga hjältar«. Jag jämför Henrik Larssons kvaliteter som intervjuobjekt med succéförfattaren Karin Smirnoff. Dessutom: snobbiga fans, stel Sportspegelnstämning och ett fotbollstrauma i Luleå.
… Påminnelse
Fifa gav sitt fredspris till Donald Trump.
… Skilsmässa
Xabi Alonso, tidigare helgonförklarad i Bayer Leverkusen, fick bara ett halvår på sig i Real Madrid. Den spanska jätten är bara fyra poäng efter Barcelona i ligan men ända sedan november har Madridtidningarna rapporterat om att stjärnorna varit missnöjda med tränaren. Det sägs ofta att spelarerfarenhet är en fördel för en tränare. När det gäller dessa klubbar undrar jag ibland om inte förskolejobbserfarenhet hade varit viktigare.
… Daily Mail-rubrik
»I was drinking every day from 2pm until close – it was only when I bought Macclesfield FC online while pissed that I saved my life, marriage and this club. Now, thanks to Wayne Rooney’s brother, we’ve knocked out the FA Cup holders«
