Ina Lundström är komiker, poddare och IFK Göteborgs-supporter. I Offside har hon skrivit reportaget Fansen som röstade med fötterna om AFC Wimbledon.
När du funderat klart kommer du fram till följande förklaring till varför det gått så otroligt dåligt för Liverpool den här säsongen:
– Man kan peka på det obefintliga presspelet, trötta hemjobbet, Gakpos förutsägbarhet, Mac Allisters omagi, Konatés förvirring, van Dijks nonchalans, Salahs egoism, en trupp i sorg och märkliga gotta catch em all-värvningar. Men någonstans tror jag ändå att allt handlar om bristande ledarskap. Arne Slot var i fjol ledare i en helt oförändrad trupp. Den enda svinlilla förändringen inför hans första säsong, Chiesa, hanterade han dåligt. Att leda en trupp i förändring har Slot verkligen visat att han inte klarar av.
Starkaste fotbollsögonblicket i år?
– 4–0 i cupen mot Hammarby. Strålande vårsol, utfryste Markovic gjorde hattrick, Heintzs Olimpico-mål [mål direkt på hörna] och nyförvärvet Jagne som klöv Hammarbys mittfält itu! Dessutom spelades matchen på stora Ullevi vilket gjorde att man inte behövde ha årskort för att gå. Gamla Ullevi är ju alltid slutsålt och det är ett jävla pusslande varje match för att försöka få med kompisar utan årskort på läktaren. Men nu var det fritt fram! Köpte således biljetter till alla möjliga ungar och såg matchen omgiven av barn jag känner i varierande grad och som fick se Blåvitt för allra första gången.
Har du unnat dig något fint under 2025?
– Massor! Men nöjdast är jag nog med det mycket spontana och ekonomiskt oförsvarliga beslutet att låta barnen flyga hem själva från Italien så jag kunde få se Bruce Springsteen på San Siro. Bestämde mig för att allt skulle vara värt det på grund av möjligheten att få höra Wrecking Ball – världens finaste låt om arenor som rivs – just där. Självklart spelade han den. Bring on your wrecking ball!
»Jag hade verkligen otur med sällskapet den dagen.«
Vilken var årets sämsta fotbollsdag?
– Allsvenska premiären mot Hammarby borta när vi torskade med 4–0. Jag hade bokat ett ganska sent tåg hem till Göteborg med min dotter Wivi för »man vet aldrig hur trafiken är från 3 Arena«. Det var noll förseningar på tunnelbanan så vi satte oss på O’Learys på Stockholms central i tre timmar och stirrade på glada hammarbyare under tystnad.
Innerst inne är du ändå lite glad för att det gått så bra för Gais i år?
– Jag vet att vi inte har setts på ett tag Anders, men snälla, skärp dig.
Var befann du dig när du läste nyheten om att Robin Olsen sagt att Jon Dahl Tomasson var en ledare som han inte ville jobba under?
– Det vet jag exakt! Det var första inspelningsdagen av På spåret, där jag och Hanna [Hellqvist) mötte Christoffer Nyqvist och Anders Eldeman. Anledningen till att jag kommer ihåg detta är att Håkan Mild samma dag gick ut med att han skulle avgå som klubbdirektör. Jag var lätt chockad och försökte ventilera detta under den dötid, vi snackar timmar, som uppstår under inspelningarna. Men jag hade verkligen otur med sällskapet den dagen.
Avslöja det sämsta fotbollskallpratet under På spåret-inspelningarna!
– Ja, det var väl då när jag försökte förklara för Hanna varför Håkans avgång var en svinstor grej. Men redan dagen efter tävlade vi mot Jonas Dahlquist och Marie Lehmann! Jonas stöttade mig i mitt beslut att fortsätta tro på Sirius Joakim Persson i mitt Allsvenskan Fantasy-lag. Trots att jag satt på den jäveln halva säsongen lyckades jag hamna på plats 764 i övergripande ranking. Så där fick jag sagt det också.
»Höll på att bita sönder kinden när Axén stod och ondgjorde sig över nåt Häckentifo i Max studio.«
När du summerar ditt år med Blåvitt undrar du ibland om det var så mycket roligare att bli fyra i Allsvenskan än att slåss om överlevnad. Du saknade nerven och ångesten?
– Sjukaste jag hört.
Tror du att Graham Potter hade envisats med att prata svenska om det inte vore för att Jon Dahl Tomasson vägrade ta emot frågor på svenska?
– Verkligen inte. Trots att jag inte är särskilt insatt i svenska landslaget verkar »exakt tvärtom till det som den förra gjorde« vara en grundbult för Sveriges förbundskaptener.
IFK Norrköpings-supportrarnas tilltag att dra på sig blåställ när de kvalspelade mot Örgryte på Ullevi får betyget:
– Pass. Fan vad jag är trött på tiforecensioner och åsikter om andra lags supportrar. Höll på att bita sönder kinden när Axén stod och ondgjorde sig över nåt Häckentifo i Max studio. Man måste faktiskt inte ha en åsikt om allt. Och det kommer ändå från mig, en person som har 25–30 åsikter före klockan 06.00 en tisdag.
Ett fotbollsnamn som gjort dig extra glad i år?
– Här står jag kvar vid förra årets svar: Rockson Yeboah! I fjol var det bara på grund av mäktigheten i själva namnet. Men hans »bicykletarensning« mot Halmstad borta ledde nog till årets högsta glädjetjut i soffan.
Drömrubrik att läsa 2026?
– Vad som helst som handlar om Blåvitt plus Europa. Garderar med »Noah Tolf matchhjälte mot St Patrick’s Athletic«, »Rockson Yeboahs avgörande rensning mot Kauno Žalgiris i slutminuterna« eller varför inte »Blåvitts rekordfölje i Kazakstan fick anledning att fira«.
Du har väl inte missat?
