Din tränare Andreas Thomsson beskriver dina ritualer före match som »fascinerande«. Vad tänker han på, tror du?
– Det är nog mycket. Men kanske att jag duschar.
Duschar du före avspark?
– Ja, det kom jag på i Falkenberg för fem, sex år sedan. Jag kände mig trött och matt efter uppvärmningen och bestämde mig för att ta en dusch. Sedan gick det jävligt bra i matchen så jag fortsatte med duschandet. Enda gången det inte riktigt har gått som jag planerat var när vi spelade i Oslo och det var tre minusgrader. Då var det lite jobbigt att spela nyduschad.
Är det så du kommer på nya rutiner, att de slumpmässigt visar sig fungera?
– Ja, det är inte så att jag går runt och tänker: »Fan, nu måste jag komma på något nytt.« Att det tillkommer grejer är nog mest slumpen. Till exempel körde jag alltid uppvärmningsskott förut. Men ett år blev jag irriterad på de som sköt eftersom de bara försökte sätta bollarna i krysset, det blev ingen bra uppvärmning för mig. Då slutade jag med uppvärmningsskott och matchen gick bra ändå. Efter det har jag aldrig kört med uppvärmningsskott.
Matchinsatsen avgör alltså om en ny grej platsar på din att göra-lista?
– Ja, allt beror på det. Om jag gör en förändring i mina rutiner och det sedan går dåligt i matchen gör jag inte om det. Går det bra följer den nya grejen med.
Vilka rutiner har hängt med längst?
– Jag måste till exempel alltid sitta på tredje raden bakom chauffören när vi åker på bortamatch. Jag tycker inte det är speciellt konstigt. Det var samma sak när jag åkte linjebuss till jobbet på morgonen. Folk satt på samma plats varenda dag. Om jag satte mig på någon annans plats kunde jag se hur konfunderad den personen blev. Hela mönstret bröts!
Hur tidigt börjar du fokusera på en match?
– Det kan börja redan dagen före med maten. En gång kom jag hem sent på kvällen dagen före match och var tvungen att stilla hungern. Jag slängde i mig en cheeseburgare och dagen efter gick matchen riktigt bra. Efter det var jag tvungen att gå till McDonald’s varje dag före match och klippa en cheeseburgare. Nu har jag slutat med det, förmodligen för att jag inte alltid hittade ett McDonald’s när det var bortamatch. Säsongen 2009 var det bara tacos som gällde dagen före match. Ibland spelade vi två matcher i veckan, och det är klart, det tyckte ju familjen var förbannat tråkigt.
Vad äter du på matchdagen då?
– Den sista tiden har det varit panerad schnitzel med ris och brunsås.
När ni sedan anländer till arenan, vilka rutiner gör du under uppvärmningen?
– Jag börjar alltid med att huka mig utanför ena hörnflaggan på långsidan. Sedan joggar jag fyra vändor i straffområdet, springer sidleds en vända och korssteg tillbaka. Efter det springer jag baklänges, framlänges, snabba fötter och sedan stretchar jag. Alltid vid vänstra stolpen och alltid i samma ordning varje gång. Sedan går jag och duschar. Alldeles innan vi går ut till matchen kollar jag att ingen sitter på toaletten. I så fall lämnar jag omklädningsrummet och väntar tills han kommer ut innan jag går in igen. Jag vill alltid vara sist ut.
Om det sitter någon där inne med dålig mage, väntar du då tills han är klar?
– Domaren kan ju ändå inte blåsa igång matchen förrän personen på toaletten kommer, så det är ingen panik för min del.
Gör du något speciellt när matchen sedan är igång?
– När vi har hörna genomför jag alltid samma procedur: dricker vatten, sprutar vatten i ansiktet, sparkar på stolparna och trampar på målområdeslinjen.
Du tror inte att dina ritualer har påverkat din karriär negativt?
– För mig handlar det bara om att komma in i en matchbubbla. Hade det påverkat mig eller någon annan i laget negativt hade jag lagt av.
Men du har spelat i Superettan nästan halva ditt liv och är en oerhört rutinerad målvakt. Kan du aldrig tänka: »Nu skiter jag i allt skrock.«
– Jag gjorde faktiskt det när vi hade åkt ur Superettan 2000 och spelade i division två året efter. Då tänkte jag: »Nu får du skärpa dig, det går inte att hålla på med det här larvet.« Men jag var inte fokuserad för fem öre under matcherna, jag var inte där mentalt. Efter fyra omgångar låg vi sist. Då började jag med allt igen. Laget vände trenden och gick upp till Superettan igen samma år. Efter det har jag inte haft en tanke på att sluta.
