Frankrike-VM 1998. Sverige är inte med och pappa säger att vi får hålla på Danmark i stället, de tränas av en svensk och bröderna Laudrup är äntligen återförenade. Det funkar inte för mig. Jag stör mig på Peter Schmeichel och pappas »man förstår ändå vad de säger« när jag inte alls gör det under intervjuerna med danskarna.
Norge går bättre. Det sägs att de spelar tråkig fotboll men den är åtminstone chansrik och de gör två mål i sin premiär mot Marocko. Jag fascineras av att tre spelare heter Flo och kommer från en by med samma namn. Förbundskaptenen Egil »Drillo« Olsen har en vetenskaplig syn på fotboll som attraherar mitt brådmogna tonårsjag och dessutom sägs han kunna världens samtliga huvudstäder. Risken för präktighet kompenseras av rebellmittfältaren Erik Mykland som mellan två matcher dricker öl på en bar fast han inte får. I den avslutande gruppspelsmatchen chockar Norge ett högmodigt Brasilien i Marseille när 0–1 blir 2–1 efter en sen vändning.
»Flonaldo« överglänser Ronaldo, jag är imponerad och avundsjuk i TV-soffan. Norge! Nu är de förbi oss i fotboll också.
Det var de inte riktigt, visade det sig. Sedan Frankrike-VM 98 har Norges herrar kvalificerat sig till ett ynka mästerskap och inte till något VM-slutspel. Även dagens offensiva omslagsguttar – Haaland, Ødegaard, Sørloth – har trampat på kvalminor. För ett makalöst idrottsland som numera även har internationella stjärnor i världssporter som golf, tennis och friidrott har mästerskapstorkan i spelet flest bryr sig om varit som en irriterande fläck på högtidsdräkten.
Nu är den till slut på väg att försvinna. Den efterlängtade VM-sommaren är nära.
Förbundskapten Ståle Solbakken, själv spelare i VM 1998, leder ett namnkunnigt Norge som äntligen motsvarar folkets förhoppningar.
Fem raka segrar i kvalet, 24–4 i målskillnad och Italien en bra bit bakom i gruppen. På samma poäng som Italien finns ett landslag till och det är den nationen som får Norges sköna VM-förfest att komma av sig helt.
11 oktober i Oslo. Norge mot Israel. På ett sätt den svåraste landskampen i Norges landslagshistoria.
Redan när Norge mötte Israel borta i mars (på neutral plan i Budapest) var tongångarna uppskruvade. Ståle Solbakken ansattes från två håll. Å ena sidan fanns opinionen som uppmanade till bojkott, å andra sidan fanns israeliska journalister som tyckte att den norska förbundskaptenen bara belyste det palestinska lidandet. Solbakken pepprades med frågor om Hamas terrorangrepp den 7 oktober 2023 och israeliska Sport 5 uppmanade sina landslagsspelare att inte byta tröjor med norrmännen efter slutsignal.
Norge vann matchen med 4–2. Och när lagen nu ska mötas igen, med Norge som värd, är läget ännu känsligare.
I veckan slog en FN-kommission fast att Israel begår folkmord i Gaza. Samtidigt rapporterade Politico att Spaniens premiärminister Pedro Sánchez kräver att Israel ska portas från all internationell idrott. I just Spanien hade den stora cykeltävlingen Vuelta a España just avgjorts under några kaotiska veckor. Etapperna präglades av vilda protester mot det deltagande laget Israel-Premier Tech. Flera gånger stormade pro-palestinska aktivister vägarna med syftet att få lagets cyklister att avbryta. Träd sågades ner, cyklister blockerades, några vurpade och flera etapper fick kortas. När touren till slut nådde Madrid var säkerhetspådraget enormt i huvudstaden. Sista sträckan kunde inte genomföras, prisceremonin ställdes in. Vinnaren Jonas Vingegaard fick till slut spruta segerchampagne på en parkeringsplats.
Hur länge kan det fortsätta så här? Samtidigt som Vueltan havererade avgjordes en Davis Cup-match mellan Kanada och Israel inför tomma läktare i Halifax. Utanför arenan samlades demonstranter med skyltbudskap som »Tennis is not worth it« och »Stop playing ball«.
Men israeliska bollar studsar och rullar fortfarande. Idrottens styrande organ – inte minst Fifa – har gjort sitt bästa för att kväva Israelfrågan. Det blir allt svårare, jämförelsen med Ryssland kommer ständigt upp och för varje avgrundsmörk nyhet från Gaza ökar trycket. Rent principiellt: Kan Fifa verkligen öppna sin finaste turnering för ett land som en FN-kommission just slagit fast begår folkmord? Tydligen. Gianni »Football brings people together« Infantino blundar och håller sannolikt tummarna för att Israel (som spelat oväntat bra) slutar plocka kvalpoäng och hugga om en playoffplats. För vad händer om de verkligen skulle gå till VM?
Mitt i detta djupt olustiga virrvarr ställer sig ett norskt fotbollsförbund på en balansbräda. Matchen ska spelas, men biljettintäkterna ska skänkas till Läkare utan gränser. Ingen norsk regeringsrepresentant kommer heller att finnas på plats på Ullevaal. Ståle Solbakken vet att pressträffarna före matchen knappast kommer att fokusera på hur förbaskat bra hans lag är just nu.
De har längtat så länge efter ett nytt VM-slutspel, de skulle så gärna bara vilja hålla en fotbollsfest i huvudstaden. Men nu heter gästen som den heter. Alla svåra fotbollsbeslut en förbundskapten måste ta: rätt trupp, rätt startelva, rätt matchplan, rätt byten. Den här gången är det inte det som är det svåra.
Drillo mötte bättre fotbollsspelare i Frankrike för 27 år sedan. Men Solbakken måste tänka: fan vad mycket lättare han hade det ändå.
Veckans …
… Motala AIF
Serieledare! Jag vet knappt hur det har gått till men med fem omgångar kvar är vi plötsligt en poäng före Lidköping och Karlstad. Maif har gått upp i Ettan flera gånger förr. Vanligtvis gör vi då en stark säsong som nykomling varpå de bästa spelarna försvinner och nästa säsong åker vi ur igen. Inte tänka så nu. Måste njuta av det som sker precis nu.
… Reportage
Inte utan stolthet kan vi nu äntligen publicera Daniel Nilssons och Jonatan Häggström Weddings fantastiska skildring av Grönlandsmästerskapen – även känd som världens kortaste fotbollssäsong. Reportaget är omslagsjobbet för vårt nya nummer och kan förstås även läsas digitalt. Hoppas att ni tar er den tiden.
… Lyckade PR-maskineri
Arbetet med Björn Borgs självbiografi: droger, otrohet och cancer. Själv är jag fortfarande mest nyfiken på vad som verkligen låg bakom hans bisarra comebackförsök med träracket 1991.
… Pinsamma internmatch
Malmö FF tog en viktig uddamålsseger mot samarbetsklubben BK Olympic i Svenska cupen. Med tanke på MFF:s allsvenska tabellbekymmer kan cupen vara enda vägen till Europacupspel 2026. Men den här matchen var förstås djupt problematisk redan före avspark. Spelare som vanligen lirar med Olympic i Ettan kallades plötsligt in till Henrik Rydströms matchtrupp. Olympics tränare Anes Mravac får lön av MFF och medverkar regelbundet på storlagets träningar.
I en införartikel i Expressen kastade MFF:s sportchef Daniel Andersson ur sig frågor om var gränsen egentligen går för att två lag inte bör mötas i tävlingssammanhang. Ja du, Andersson – jag tror att du listar ut det svaret själv. Bara tanken på att en tränare hade kunnat spela bort sin pressade arbetsgivare hotar tävlingsintegriteten. Att MFF bara lyckades göra ett mål mot ett lag från tredjedivisionen var det minst genanta med det här fotbollsmötet.
… Och lite apropå det
HTFF är inte med i Svenska cupen och riskerar därmed inte att möta moderskeppet Hammarby IF. Det är bra. Men frågan om samarbetsklubbar och klonföreningar växer sig allt större. HTFF toppar just nu Ettan Norra och kan spela i Superettan nästa år. Samarbetet väcker avundsjuka hos andra elitföreningar och ilska hos många traditionella supportrar. Vilket perspektiv bör man ha? Mer om detta blir det i Offside senare i höst, kan jag skvallra om.
… Låt
Runner Ups – Kurt Vile.
… Gubbmys
Filmen om Wilmer X – på SVT Play nu.
… Allsvenska oro
Mitt i slutspurten av Allsvenskan införs alltså polisens nya villkor om »organiserad maskering«. Vad väntar oss i helgen? En parad av avbrutna matcher? Protestbengaler? Garanterat: splittring, ilska och oro. Såväl Svensk Elitfotboll som klubbar har redan protesterat mot den nya given och det finns mycket att säga om Per Engström, gruppchef för Nationella operativa avdelningen, och hans svartvita syn på fotbollsläktarna. Hans kantiga sätt att kommunicera gör också att diskussionen paradoxalt nog handlar allt mindre om de ordningsstörningar som trots allt finns och behöver förbättras. Jag tycker att Expressens Noa Bachner har skrivit mycket klokt i denna infekterade fråga och rekommenderar gärna den här texten.
… Offsides Podcast
Anders tror att Jon Dahl Tomasson drömmer om att bli Anders Tegnell. Jag berättar om den lättantändlige jazztrummisen Buddy Rich och undrar varför vissa idrottare gillas trots att de inte ger allt de har.
… Massflykt
Redan när vi förra året skrev om FC Rosengårds makalösa 2024 spådde vi en osäker framtid för klubben. Centrala klubbgestalter var på väg bort och med Malmö FF:s uppgång i högsta serien skulle inget bli lättare. 15 spelare har nu lämnat laget sedan SM-guldet, tränaren är sparkad och just nu slåss Rosengård för sin allsvenska existens. Framtiden har inte blivit mindre osäker, vilket Sydsvenskans Max Wiman skriver bra om här.
… Senkomna tips
Thomas Stenströms sommarprat.
… Göteborgsmedvind
Fyra 031-lag i Allsvenskan nästa år? Det har aldrig hänt under mina 13 år i staden. Örgryte stormar fram just nu men har både Västerås och Kalmar kvar att möta.
… Tack för alla fantastiska filmtimmar
Sov gott, Robert Redford.
… Offsideskvaller
Nästa vecka åker jag till Stockholm för att porträttera en fotbollsarbete som alltid jobbar nattetid. Vem kan det vara?