Emil Salomonsson är kontraktslös högerback som nyligen lämnat IFK Göteborg efter elva säsonger och över 300 matcher.
Vilken var årets bästa fotbollsdag?
– Hemmaderbyt mot Gais. Stämningen på läktaren var något extra, även för mig som har spelat länge i Blåvitt. Det var elektriskt på något vis. På planen hade spelarna fattat vad det innebär att möta Gais i ett derby. Många var med i vårderbyt och fick uppleva hur tufft det kändes att förlora, så det var som om alla bara hade bestämt sig för att det inte fick hända igen. Jag spelade faktiskt inte matchen, så det är sjukt att säga att det var den bästa. Men känslan att se alla kriga och hur hela publiken stod upp i slutet, den var fin.
Vilken var årets sämsta fotbollsdag?
– Känslan man hade i bussen på väg hem från sista matchen mot Mjällby var tung. Det var inget firande, stämningen var dämpad, som om vi faktiskt hade åkt ur. Jag kände en skam över insatsen vi gjorde, att vi inte fixade kontraktet på egen hand utan fick förlita oss på andra lag. Vi hade lovat oss själva att inte hamna i den sitsen igen, att vi skulle lära oss av året innan och allt möjligt. Men återigen hade vi kastat bort en hel säsong och i slutändan handlade allt om att klara allsvenskt kontrakt. Året före hade vi åtminstone vänt säsongen från ett riktigt tufft utgångsläge till något positivt, och i den säsongens sista spark säkrade vi kontraktet på egen hand. Då gick det att känna en modest form av glädje. I år kändes det bara jobbigt att så många personer lidit på grund av oss, att vi hade kastat bort så många ledningar och satt en så fin förening i den här positionen.
»Sedan vällde det ut tio personer ur raggarbilen, de stojade och skrattade och musiken dånade över hela macken.«
Vilket fotbollsuttryck hörde du för ofta under 2024?
– Det är mycket, men jag är lite trött på det här med underliggande siffror. Det är många lag som förlorar som ska ta fram statistik för att visa att de ändå gjorde en bra match. Hur kan alltid det förlorande laget ha presterat bättre än vinnaren, liksom?
Vilken fotbollsdebatt tröttnade du på?
– Det ständiga tjatet om domarna är jag trött på. Vi får acceptera att vi har de domarna vi har och att de gör sitt bästa jobb. Det blir för lite tal om fotbollens många intressanta delar, för att så mycket tid i till exempel TV läggs på att tjata om huruvida det skulle ha varit rött kort eller inte. Den allmänna fotbollskunskapen hade kunnat öka mer om man hade frågat spelare om detaljer i spelet istället för att fokusera på att locka fram domarkritik.
Vilket fotbollsnamn blev du gladast av 2024?
– Jag får väl ta någon från IFK Göteborg tänker jag. Den som jag tyckte var roligast att kolla på var Paulos Abraham. Hans sätt att spela fotboll skänkte mig mycket glädje.
Du har en lite speciell relation till E6:an. Tidigare har du nämnt att din nästa klubb gärna får ligga längs den motorvägen, och eftersom du bor i Varberg har du kört otaliga mil till och från Göteborg de senaste åren. Så, vilket var årets bästa raststopp längs E6:an?
– Jag har faktiskt inga särskilt minnesvärda rastupplevelser på E6:an. Däremot kan jag berätta om när vi åkte på E4:an efter att ha spelat träningsmatch mot Hammarby i Stockholm. Vi stannade vid en mack i Nyköping för att handla lite på vägen hem. Då kom en klassisk raggarbil, som tagen ur en parodisketch, med högtalarna på taket och allting. Vi hörde den fyra minuter innan den dök upp. Sedan vällde det ut tio personer ur raggarbilen, de stojade och skrattade och musiken dånade över hela macken. Vi satt där i bussen och tänkte: »Här och nu peakar livet för dem.«
»Vissa menar att det har blivit lite reality-TV över Blåvitt också, så det passar ju ganska bra att bojkotta.«
Var Ola Larsson för snäll eller för snål när han sa att Nikolai Baden Frederiksen »har bidragit genom att öka konkurrensen – både på träning och på match«?
– Jag vill faktiskt säga att Nikolai var en riktigt rolig jäkel som bidrog med energi och glädje. Många danskar är roliga, men Nikolai stack ut. Han gjorde små upptåg och hade en väldigt göteborgsk humor med små vältajmade skämt hela tiden. Han åkte hem direkt efter att säsongen var slut, och häromdagen pratade vi faktiskt om att man saknade honom de sista veckorna. För att ha varit här så kort tid och spelat så lite gjorde han ett starkt intryck. Sedan hade han ett ruskigt skott, en av de sjukare vänsterfötterna jag har sett. Men det är klart att folk utanför laget, däribland Ola, inte riktigt ser eller tänker på hur bra Nikolai var som lagkamrat.
Vinicius Junior bojkottade Ballon d’Or-galan. Vad hade du velat bojkotta under året?
– Jag har lite svårt för alla reality shows. Det är så jävla tråkigt. Vissa menar att det har blivit lite reality-TV över Blåvitt också, så det passar ju ganska bra att bojkotta.
Vilket var årets mål för dig?
– Det som gav mig störst glädje var 2–0-målet mot Gais. Laurs Skjellerup petade in en boll efter ett inlägg från Anders Trondsen. Det hände precis vid klacken, jag värmde upp vid sidan och kunde springa in och jubla. Alla avbytare kom in och hoppade upp i famnen på Laurs nästan. Det var årets härligaste målfirande.
Vilken fotbollsperson var det mest synd om 2024?
– Jag tycker lite synd om vår egen trollgubbe Hussein Carneil. Han har fått kämpa med sina skador i flera år. Jag vet att det enda han vill är att spela fotboll, han älskar det och är helt fotbollsgalen. Och det är en så ung kille. Därför känns det extra i hjärtat när man ser honom kämpa på i gymmet istället för på fotbollsplanen. Han vill så mycket och ibland blir det fel, men det är en härlig, spjuveraktig kille. Jag hoppas att han får visa upp vad han kan nästa år.
Drömrubrik 2025?
– »Blåvitt vinner SM-guld.« Även om jag inte är kvar i klubben vill jag fortfarande att det ska hända. Sedan fattar jag att det är väldigt osannolikt, men man får alltid drömma.
Lyssna gärna på vårt poddsamtal med Emil Salomonsson från januari i år – och läs denna intervju om hans speciella tid i Japan.
Du har väl inte missat?
