Intervjun med Svenska fotbollförbundets generalsekreterare Andrea Möllerberg i sin helhet:
I din dragning med personalen om den senaste medarbetarundersökningen sa du att du hade »upplevt saker mot dig som person« som du inte kan acceptera och att detta bidragit till att du velat göra en stor omorganisation. Vad var det för saker som du upplevt mot dig som person?
– Jag kommer inte att gå in på det i detalj, det blir att jag pekar ut folk. Men ibland så upplevde jag att beteendet mot oss kvinnor i fotbollsrörelsen inte alltid varit tillräckligt professionellt och hög nivå på. Och det upplevde jag som kvinna. Min upplevelse är att bemötandet inte varit detsamma som när det handlat om män.
Du sa också att »vi har 23 distrikt till som har snarlika upplevelser« och att detta motiverade syftet med omorganisationen. Jag har pratat med representanter från flera distrikt och det framstår inte som att de delar din upplevelse. Är det rimligt att du talar för alla distrikt i Sverige utan att de ger sitt godkännande?
– Det jag pratade om var att jag upplevt att Svenska fotbollförbundet inte alltid förstått distriktens verksamheter, man har inte haft kunskap om vad som sker ute i distrikten. Om man inte tar det ur sitt sammanhang förstår man att det var det jag menade på personalmötet.
– Det måste jag ändå säga, jag har suttit i så många möten med distriktschefer att jag kan säga att det finns en stark samsyn i det här. Det är därför det i den nya organisationen finns en avdelning som är distrikt- och förening och som verkligen ska knyta an till den verksamheten. Jag har uppfattat att det är väldigt positivt att vi ännu mer kan vara en stödorganisation till våra distrikt.
Du presenterade inte att ni gått från +40 i eNPS-värde till +5 under din tid som generalsekreterare. Varför?
– Jag har full förståelse för att man kan uppleva oro när man är i en så otroligt stor förändringsresa som vi är mitt uppe i. Man tycker det är jobbigt och jag tycker det är bra och viktigt att det kommer fram. Vi måste bli bättre på kommunikation och information, och det är den stora utmaningen när man är mitt uppe i ett förändringsarbete. Jag vill inte dölja något, jag tycker det är viktigt och bra att ha de här enkäterna som är anonyma.
– Sedan är det en knepighet i att man alltid kan bli bättre i det här. Men med vissa formella saker i en omorganisation måste man ha en viss tågordning, med fack och arbetsmiljöombud och det hämmar … eller det gör att känslan är att man inte är informerad förrän saker och ting sker. Den känslan finns ju då, det har jag full respekt för. Sedan har avdelningar tagit med sig de här resultaten och tagit det vidare. Vi ska bli ännu bättre på att jobba med de orosmoment som finns.
Hur förklarar du att till exempel utbildningsavdelningen gått från +60 till -64 i eNPS-värde? Det är inte bara lite oro, det är radikala försämringar.
– Just vid tillfället för den här undersökningen hade vi precis gått ner i utbildningsorganisationens förändring, så det är klart att just då var de mitt i sitt steg i sin organisationsförändring, det är klart att det påverkar. Alla varningssignaler kom fram att man är oroliga och man vet inte vad som ska hända. Och att man inte känner sig tillräckligt informerad. Vi tar till oss allt det här, men jag vill ändå säga att det är väldigt tufft i en omställningsprocess, och det framkommer i de här undersökningarna. Vi jobbar med det här hela tiden, men det är bra att det kommer fram.
Flera anställda menar att de har lite eller inget förtroende för HR-avdelningen, vilket är problematiskt om man vill framföra åsikter om arbetsmiljön. Är detta något som nått dig och hur har du i så fall agerat?
– Nej, jag vet lite för lite, det är lite svårt. Jag vet inte riktigt vad du syftar till. Men jag förväntar mig att HR ska vara ett stöd till personalen, precis som de ska vara ett stöd till cheferna och arbetsgivaren i stort. Jag förväntar mig att de följer det regelverk som gäller. Det är väl det jag kan säga.
En anställd valde att kontakta Riksidrottsförbundets visselblåsarfunktion istället för Svenska fotbollförbundets. Vad tänker du om det?
– Jag tycker att det är bra att vi har RF som en extern part i många frågor och har man den oron är det väl väldigt tryggt att RF finns som ett alternativ, för någonstans är vi tillsammans en idrottsfamilj. Men som sagt, jag förväntar mig att vår HR-avdelning är ett stöd till alla anställda.
Jag har pratat med anställda som säger att de mår dåligt på sin arbetsplats, inte minst för att de upplever att inga anställda tillfrågas om behov eller önskemål för att saker ska kunna bli bättre. Helt enkelt att det råder en toppstyrning.
– Så upplever inte jag det, jag upplever att vi har en väldigt öppen dialog i vår ledningsgrupp och att de i sin tur har en bra diskussion i sina ledningsgrupper under respektive avdelning. Jag upplever också att vi får återkoppling. Men återigen, kommunikation och information är den stora utmaningen, att alla ska känna att de får tillräckligt mycket kommunikation och information och att de ska känna att de har möjlighet att påverka. Det är något vi jobbar med hela tiden. Och det är klart: i en omorganisation som vi nu har gjort, där vi sätter en ny struktur, så tar det tid innan allt har satt sig. Och man kanske inte har hunnit skapa nya forum som man hade i den gamla organisationen. Vi jobbar med det här hela, hela tiden för att bli bättre.
När du påbörjade din tjänst som generalsekreterare tog det inte lång tid innan du visste att du ville göra stora förändringar – hur kom du fram till detta?
– Jag har jobbat väldigt mycket med förändringsprocesser tidigare och när man kommer in som helt okänd tar det tid, man behöver sätta sig in. Men jag jobbade i fyra år som distriktschef i Stockholms fotbollförbund och jag tycker ganska tidigt – i dialog i den verksamheten, men även utifrån den dialog jag haft med de andra distrikten – att vi hade gemensamma områden som vi tyckte behövde förändras och förbättras.
– När man jobbar på StFF har man också en nära relation till SvFF och vi träffades i många olika forum, så jag tycker att jag hade jag en klar bild av vad som behövde göras när jag kom in som generalsekreterare. Och det är klart, jag visste ju en tid innan min första arbetsdag att jag skulle få det här uppdraget, så jag hade ganska god tid på mig att kunna få mer information och ta till mig från både medarbetare på Svff och personer utifrån, parallellt med att jag upplevde att det fanns en önskan från fotbollskunniga och medier att man ville ha en förändring för att vi skulle kunna nå internationella framgångar igen. Så det var många saker som spelade in, men jag tyckte att jag hade klätt på mig ordentligt när jag klev in här för att kunna göra förändringar förhållandevis snabbt. Vilket var det uppdrag som jag hade med mig in som generalsekreterare.
Redan två veckor in på din tid hade du Carola Söberg i ditt huvud som ny utbildningschef. Hur kom du fram till att hon var den bäst lämpade?
– Jag kommenterar inget runt enskilda samtal som jag haft med medarbetare. När jag klev in den 1 november hade jag en god uppfattning om vilka saker som behövde göras på ett övergripande plan, och hade haft många möten med personer som hade jobbat med personer på SvFF. Jag kommenterar inga enskilda möten.
Mer än ett dussin anställda som jag pratat med menar att det är påtagligt att kompetensen och erfarenheten blivit avsevärt sämre i den nya organisationen – vad är dina tankar om det?
– Vi har omorganiserat oss ganska kraftigt och då har det tillkommit nya avdelningar, nya tjänster och chefer och den kompetensen som finns nu är anpassad efter den nya organisationen och den förändringsresa som vi ska göra. Mitt uppdrag är att vi ska gå från administration till utveckling – de som är tillsatta nu är lämpliga och väldigt bra för just den resan vi ska göra framåt. Vi lämnar något bakom oss och är på väg mot något spännande och där ska man vara tydlig: generellt ska det inte alltid vara chefer som har den djupaste spetskompetensen på alla områden, utan man ska jobba tillsammans med sin grupp och i den gruppen har man olika personer som kommer in med styrkor. Chefens roll blir då en mer administrativ, där man håller ihop gruppen och kan blicka framåt. Och där känner jag mig väldigt trygg med de avdelnings- och gruppchefer som vi har nu.
Svenska fotbollförbundet utbildar tränare i modernt ledarskap – men när den här typen av vittnesmål från anställda lyfts fram är det många som känner att det blir hyckleri. De ska utbilda framtidens ledare, men internt upplever flera att ledningen har ett svagt och omodernt ledarskap.
– De får stå för vad de tycker och tänker, men jag känner mig väldigt … Vi har haft ansökningar ute på många av de här tjänsterna, haft intervjuer och jag känner mig trygg med att det vi bygger just nu, framför allt på utbildningssidan, kommer att lyfta svensk fotboll och ta oss in i framtiden. Vi är mitt i steget, men i januari kommer vi att lansera en digital läroplattform som kommer att lyfta svensk fotboll enormt. Och det här kräver en digital kompetens som jag inte upplever har blommat ut förrän kanske nu då, när vi tagit det här steget. Jag känner mig väldigt trygg med det ledarskapet vi har.
Jag har förstått att det är många anställda som efterfrågat information om omorganisationens syfte, utan att de upplever att de fått svar. Är inte detta något som borde ligga i ditt och andra chefers intresse?
– Vi har haft, jag själv har vid varje personalmöte haft ett ganska stort fokus på att förklara det här syftet, och på många olika sätt beskrivit vad vi gör. Uppdraget som jag har fått är ju att vi ska bli mer utvecklingsorienterat, bli mer digitala, en bättre stödorganisation och då har vi på årsmötet, där alla var med, presenterat att fotbollen ska vara i centrum. Det är därför vi skapat en fotbollsavdelning så tydligt med två tekniska direktörer med enorm kunskap och kompetens som ska ta den här resan framåt. Att vi ska lyfta både den breda fotbollen i Sverige, men också talangsidan. Det har vi sagt väldigt många gånger, på alla personalmöten har vi sagt det. Vi ska ha världsledande spelarutbildning, jobba med jämställdhetsfrågan, anläggning och så vidare. Hela organisationen och strukturen ska »mappa« strategin. Det gjorde den inte riktigt tidigare och det är en del också – vi måste följa vad svensk fotboll har bett oss att göra och prioritera. Det är också en del i att vi måste organisera oss i det här för att bli mer spetsiga.
När jag pratar med personer som du tidigare arbetat med, och nu på Svenska fotbollförbundet, är det genomgående kollegor som menar att du inte är särskilt intresserad av att bli ifrågasatt, att du till och med fått ett rykte som säger att du omger dig av ja-sägare. Vad säger du om det?
– Vet du vad? Är det något jag älskar så är det dynamiska diskussioner och argumentation. Jag uppskattar när folk har funderat och diskuterat och har en argumentation som kanske inte alltid är mitt perspektiv. Och ibland kanske vi tillsammans kommer fram till att »det där var inte så dumt«. Nej, jag uppskattar mer dynamiska personer runt mig än ja-sägare.
Dåvarande utbildnings- och utvecklingschefen Perra Widén hävdar att han frågade dig i ett möte den 14 november om det var okej att han berättade för kollegor att han inte skulle få fortsätta på den tjänst han tidigare varit på, samt att du planerade att erbjuda Carola Söberg en tjänst om han inte ville ha den. Du ska under detta möte sagt att du inte brydde dig om han berättade detta, men att du sedan – i ett möte där även HR-chefen Pia Åström närvarade – sa att det uppstått en »förtroendekris« eftersom han pratat med andra om ert möte. Vad är din version?
– Jag kommer inte att kommentera enskilda möten med före detta anställda.
Hur mycket har alla utköp av personal kostat sedan du tog över som generalsekreterare? I andra medier har det nämnts att det kostat runt 20 miljoner kronor.
– Jag kan säga så mycket som att det inte kostat 20 miljoner kronor. De pengarna har vi inte. Det kommer att finnas årsredovisningar framöver som man kan titta på, men det här är inget jag annars kommenterar..
Oavsett vem det är som slutat sedan du tillträdde, säger samtliga jag pratat med att det finns noll intresse av att »tanka av« de som slutat på information och kunskap. Att ingen i ledningen bryr som om att göra bra överlämningar. Varför tror du att det här är en delad bild av så många?
– Jag kan inte kommentera vad de känner och tycker, men ledningen och SvFF uppskattar erfarenhet och kompetens, tillsammans med ny kraft och ny energi. Jag ser att kombinationen är absolut det viktigaste för oss och tittar jag runt på kontoret ser jag väldigt många här som har jobbat enormt länge som är kvar och som har djup kompetens om utbildning, tränarutbildning och spelarutbildning.
Utlyste ni tjänsten utvecklingschef, den som sedan Elias Mineirji fick?
– Vi, nu ska vi se, jag är lite osäker, jag kommer inte ihåg detaljerna. Det vi har gjort är att vi gjort fackliga processer korrekt, allt är formellt korrekt. Ibland utlyser man och ibland gör man inte det. Men facket har godkänt allt i den nya organisationen.
Hade du ett möte med Elias Mineirji innan du påbörjade din tjänst den 1 november?
– Jag hade möte med flera stycken, jag kände många anställda på SvFF, och när jag fick reda på att jag fick tjänsten ville jag bilda mig en uppfattning om vad man hade för möjligheter och utmaningar.
Så du vill inte bekräfta att Elias var en person som du förde samtal med innan den 1 november?
– Jag träffade Elias flera gånger, absolut. Exakt när det var är jag lite osäker på.
Vad tänker du om att den person som du befordrade till utvecklingschef, Elias Mineirji, nekat en anställd att ha fackligt ombud och eller miljöskyddsombud på möten som handlar om hur en anställning ska avslutas?
– Jag är inte insatt i frågan, så det kan jag inte kommentera. Jag kommenterar inte enskilda möten eller samtal.
Jag har förstått att du var upprörd över att någon som närvarade på chefsforumet informerade Aftonbladet om den flummiga föreläsningen, att du skulle ta reda på vem som skvallrat. En person som närvarade på det mötet menar att du snarare borde bett om ursäkt för att du anlitat en föreläsare som tvärtemot Svenska fotbollförbundets hållning sysslar med det som expertisen kallar för »pseudovetenskap«.
– Nej, så är det inte. Det var mer besvikelsen att man inte förstod att vi självklart jobbar med evidens inom Svff – i kombination med inspiration. Det var ett helt annat syfte med den här föreläsningen och det kan jag tycka är viktigt att förklara. Jag ville förtydliga att det här var något helt annat, att det var lite humor och lättsamhet. Det var min besvikelse, att man inte förstod syftet. Men för mig är det utagerat. Vi hade en bra dialog, och vi har vänt blad efter det.
Vad tänker du när så många uttrycker stark oro för det ledarskap och den kompetens som i dag finns på den arbetsplats som du är chef över. Många är oroliga för svensk fotboll.
– Jag har förståelse för att man tycker att det är jobbigt och jag har erfarenhet från andra förändringsprocesser och det är de här känslorna som kommer fram. Men jag kan känna att nu efter sommaren och semestern är det otroligt många som kommer fram till mig från alla möjliga avdelningar som med tillförsikt ser fram emot det som ska hända i höst. Vi håller på att lansera något väldigt spännande i spelarutvecklingsdelen med Wettergren och Sjöblom. Vi har jobbat tydligt med målstyrning, och min känsla är att otroligt många har laddat batterierna under sommaren och ser fram emot det här. Men jag har också respekt för att det är lite oro innan allt har satt sig, innan man kanske har sett hur saker påverkar den enskilda individen och så vidare. Hur ska jag kunna bli en del av det här? Men jag måste säga att jag har full respekt för att många är oroliga, men det är också väldigt många som tycker att det här är otroligt spännande.
Du är generalsekreterare i Svenska fotbollförbundet. På vilket sätt tycker du att svensk fotboll blir bättre under ditt chefskap?
– Jag jobbar på uppdrag från förbundsstyrelsen. Vi ska gå från administration till utvecklingsorienterat. Det jag har gjort innan jag kom hit gör att jag kan hålla förbundsstyrelsens linje och försöka jobba med det här. Det är tufft, men jag har gjort det innan. Det blir en jobbig process, men det kommer bra effekter och medvind efter ett tag. Det är det jag kan tillföra, jag orkar med att fullfölja det.