Vad hände med Åtvidaberg?

Vad hände med John Carew? Vaktar »Fimpen« fortfarande Åtvidabergs mål? Och hur stort är det mexikanska intresset för Damallsvenskan?
Varje vecka svarar Offsides reporter Jonatan Häggström Wedding på läsarnas och lyssnarnas fotbollsfrågor.

John Carew

Ja, vad hände med den norska fotbollsspelaren?

– Francisco i Majorna.

De senaste åren har inte varit lätta om man heter John Carew. I november 2022 dömdes han för skattebrott i Norge. Enligt åtalet hade han undanhållit minst fem miljoner kronor i skatt mellan 2014 och 2019. De åren bodde han formellt i Storbritannien, men han tillbringade tillräckligt mycket tid i Norge för att anses skyldig att betala skatt.

»Jag inser att jag borde ha förstått bättre«, sade John Carew i rätten enligt NRK. »Men jag gjorde inte det. Det som är viktigast för mig att säga är att jag inte har gjort något med flit.«

Domstolen slog fast att Carew hade agerat med grov oaktsamhet men kunde inte bevisa att det fanns ett uppsåt. Han dömdes till ett år och två månader i fängelse samt drygt 500 000 kronor i böter. Spelbolaget ComeOn, som hade samarbetat med Carew i tio år, bröt avtalet med honom. Och några månader senare gick ex-proffset igenom en separation från sin flickvän.

Redan under karriären fick John Carew ett rykte om sig som en bad boy. Anfallaren, som gjorde totalt 91 landskamper, skickades hem från en landslagssamling 2003 efter ett bråk med lagkamraten John Arne Riise. De tjafsade nästan en hel träning, och i spelarbussen ett par timmar senare slog Carew till vänsterspringaren med knytnäven upprepade gånger. När John Carew spelade i Aston Villa besökte han en strippklubb natten före en viktig Europamatch. Han förklarade bort beteendet med att han bara varit på en pub i anslutning till strippklubben och att han varit säker på att han inte skulle spela matchen. Tränaren Martin O’Neill bötfällde spelaren men tog saken med ro:

»Vi var glada att ta pengarna ifrån honom«, sade O’Neill till Birmingham Mail. »Vi befriade honom från några pund som annars kanske hade gått till lapdancers!«

Möjligen var John Carew missförstådd. Han gjorde många fina saker också, och han hyllades runtom i fotbollsvärlden efter att ha fördömt sina egna supportrar i Valencia när dessa ropat rasistiska skällsord till Arsenalspelare. Senare har han engagerat sig i organisationer som arbetar mot rasism.

Efter karriären sadlade Carew om till skådespelare. Han debuterade 2014 i filmen Dead of Winter, som mottog låga betyg av kritiker. Den förre fotbollsspelaren ansågs ändå ha talang för professionen och fick fler uppdrag, bland annat som röstskådespelare. Den nya karriären sattes på paus efter skattebrottsdomen, men i januari 2023 fick Carew en tjänst på 80 procent hos Norska fotbollförbundet.

»Jag gläder mig åt att komma tillbaka till idrotten«, sade han till förbundets hemsida. »Fotboll är fortfarande en viktig del av mitt liv och det känns fint att kunna bidra med att utveckla en ny generation av fotbollsspelare.«

Han fick sona resten av sitt straff med fotboja för att kunna fullfölja åtagandet. I dag är han en fri man och jobbar fortfarande med barn- och ungdomsfrågor på förbundet.

 

Åtvidabergs FF

– Hampus.

Åtvidabergs FF åkte i fjol ur Ettan södra och spelar den här säsongen i Division 2 södra Svealand, eller »den glödheta Östgötatvåan« som lokalmedier beskriver serien. Det är inte första gången den gamla mästarklubben från 1970-talet harvar långt ned i seriesystemet.

På 80-talet etablerade sig ÅFF som ett topplag i andradivisionen, men 1989 åkte de ur och började rasa nedåt i seriesystemet. Under en period på 1990-talet spelade A-laget i division tre, som då var Sveriges fjärde högsta nivå. Sakta byggde de upp ett slagkraftigt lag igen och när Superettan startade år 2000 fick Åtvidaberg en plats. De blev ett jojolag mellan andra och tredje högsta divisionen, innan de 2009 säkrade avancemang till Allsvenskan – 27 år efter att klubben lämnade finrummet. Åtvidaberg flyttades direkt ned igen, men tog sig tillbaka till Allsvenskan redan 2011. Därefter lyckades de med den för sifferentusiaster snygga bedriften att sluta åtta tre säsonger i rad. 2015 åkte klubben ur igen.

Återigen halkade laget ned steg för steg. 2019 flyttades de ned till division två. Efterföljande säsong kvalade de mot Västra Frölunda för en plats i ettan. Dubbelmötet slutade 3–3 och Göteborgslaget vann med hjälp av bortamålsregeln. Då upptäckte ÅFF att motståndarlaget hade använt sig av en avstängd spelare. De lämnade in en protest, den bifölls och Östgötalaget flyttades upp.

Även om publiken har svikit och lönebudgeten minskat är Åtvidabergs FF fortfarande en kraft att räkna med. Just nu rustar de för att påbörja en ny klättring uppåt. Brassar har värvats, talanger har visat framfötterna och laget har tagit tio poäng på de sex första matcherna. En av nyckelfigurerna är Albin Bergström, son till klubbikonen Kristian »Pligg« Bergström.

Apropå ÅFF-profiler från åren i Allsvenskan: Målvakten Henrik »Fimpen« Gustavsson slutade spela som 43-åring efter säsongen 2019, men han blev kvar i klubben som assisterande tränare. Han har gjort några comebacker i gärdsgårdsklubben Horn/Hycklinge IF och ställt sig i mål på träning i ÅFF när det har behövts. Efter förra säsongen lämnade han ledarstaben. Lokaltidningen Corren skrev inte mer än en notis om det. Kanske säger det mer än något annat om klubbens förfall.

 

Låtsasproffset i England

För några år sedan läste jag ett helt underbart dagboksreportage i Offside där en svensk testade på livet som fotbollsspelare längst ner i det engelska seriesystemet. Han ville se om det var lika härligt som han föreställt sig, så han provtränade till sig ett kontrakt med en gärdsgårdsklubb och extraknäckte på något slags medicinfabrik. Vad hände med Anders Eriksson efter det där äventyret?

– Sandra.

Låt oss stanna kvar en stund i Åtvidaberg. Det var nämligen dit karriären förde Anders Eriksson efter hans tid på de brittiska öarna. Han tillhörde klubben från 2020 till 2022 och tog sedan vägen via Sleipner och Mjölby AI till … Mongoliet.

Anders Eriksson, som utöver sitt äventyr i England har varit proffs i Norge och Australien, lämnade Östgötafotbollens vardagslunk och skrev på för tre månader i mongoliska Bayanzürkh Sporting Ilch. Han var den första spelaren någonsin som bytte från en svensk till en mongolisk klubb. I en intervju med Aftonbladet berättade han om sitt annorlunda proffsliv.

»Jag har haft kontakt med en thailändsk agent under ganska lång tid, kanske ett och ett halvt år. Så jag har känt att jag har varit lite sugen på om det skulle dyka upp någon möjlighet i Asien. Om man ska vara helt ärlig var Mongoliet kanske inte det första jag hade tänkt mig. Jag hade väl tänkt mig någonstans med lite stränder och tropiskt klimat. Men det blev det här och ja … det kändes ändå jäkligt annorlunda och kul.«

När korttidskontraktet gick ut flyttade Anders Eriksson hem till Sverige igen och i vintras var han aktuell för Motala AIF. Motala Vadstena Tidning satte rubriken »Äventyrare kan bli Maifs nye mittback« på nyheten. I texten stod det: »Mongoliska ligan senast var ett fotbollsäventyr och det kan bli fler sådana. Utomlands eller kanske rent av i Motala, vid Vättern.«

Han skrev aldrig på för Maif och det blev inget äventyr vid Vättern för Anders Eriksson. Kanske kan han ta pendeltåget dit i sommar istället.

För övrigt rekommenderar jag verkligen Anders Erikssons dagbok från England. Den är fin och medryckande, och den innehåller bland annat följande stycke:

»Cheshunt presenterar mig på Twitter genom att välkomna ›Swedish defender Bengt Eriksson‹ till klubben. Mina vänner hemma har roligt åt det. Av någon anledning tas mitt mellannamn alltid för mitt förnamn i officiella sammanhang utomlands.«

 

Damallsvenskan i mexikansk TV

Vad hände med det historiska avtalet som innebar att mexikansk TV skulle sända svensk damfotboll?

– Miguel Pellsjö i Jönköping.

I augusti 2019 rapporterades det att mexikanska Sky Sports hade köpt rättigheter att sända damallsvensk fotboll. Inte bara i sina playtjänster, utan även i linjär TV på en kanal som sades nå runt 12 miljoner mexikaner. VM hade precis spelats färdigt, damfotboll ansågs hett och de mexikanska TV-cheferna ville bjuda tittarna på fotboll från en högklassig liga.

Det oväntade elementet, kombinerat med den festliga tanken på mexikaner som våndas framför en match mellan Piteå och Kristianstad, fick medier att hugga på nyheten.

Två dagar efter beskedet var det så dags för premiärsändningen. Kopparbergs/Göteborg mötte Kristianstad, mexikanska kommentatorer återgav matchförloppet och Aftonbladet gjorde en nyhet av det exotiska målreferatet. Enligt tidningen lät det så här när hemmalaget tog ledningen: »GOOOOOOooooooooooool. Goteborg-Kristianstad 1–0. Goleadora: Elin Rubensson.«

Sedan dog intresset ut och det visade sig att den mexikanska satsningen trots allt inte var så spektakulär. Redan 2017 hade ett antal damallsvenska matcher sänts på en streamingtjänst i Mellanöstern som ett experiment. I Mexiko var det förvisso tal om linjär TV, men matcherna från Sverige sändes tidigt på morgonen på grund av tidsskillnaden, eller repriserades på andra ej eftertraktade TV-tider. Sannolikt var den damallsvenska TV-rättigheten ett sätt att fylla ut tablån, snarare än något som tittarna suktade efter.

Från och med 2022 äger Viaplay sändningsrättigheterna till serien och den visas i alla nordiska länder, hela Baltikum samt Polen och Nederländerna. Något tal om Mexiko var det inte när rättigheterna skulle förhandlas om.

Hur det mexikanska intresset för damallsvensk fotboll står sig i dag har Offside dessvärre inga uppgifter om. Vi lovar att återkomma med en uppdatering om ny information tillkommer.

Publicerades 14-05-2024. Artikeln är skriven av .