Detta är en intervju med Daniel Nordmark från 2012.
Ge mig en definition på vinnarkultur.
– Tradition att vinna, framgång över tid. Ett fenomen som höjer lagets spelare till en nivå där de börjar få saker gratis.
Som?
– Manchester United. Ett lag med en sådan inbiten vinnarkultur vet att de kommer att göra mål förr eller senare. Ta bara begreppet »Fergie time«, United stortrivs då.
Har du upplevt något liknande själv?
– I fjol hade vi en fin trend i Elfsborg, vi gjorde en massa mål i slutet av matcherna. Plötsligt hade vi bara ett lugn inom oss. I vanliga fall börjar man ta risker sista tio men vi fortsatte med vårt spel. När Ishizaki avgjorde med en klack mot Djurgården i 86:e minuten så var det efter ett gediget Elfsborgsanfall, ingen chanslyra in i straffområdet. Men det vi upplevde var tillfällig medgång, vinnarkultur är något annat. Den måste man bygga in i väggarna.
Hur gör man?
– Varför frågar du mig egentligen? Det enda jag vunnit är division fem med Lidköping och trean med Heimer.
Jo, men du verkar ändå ha funderat en hel del på saken. När du valde HIF sa du att det var för att »de vet hur man vinner titlar där«.
– Jag vill inte ge mig in i någon pajkastning, men Elfsborg hade Allsvenskans bästa trupp flera år i rad. Ändå gick det inte. Laget hade ett väldigt fint passningsspel för två år sen, ett Elfsborgsspel. Sen hände något. Det märktes speciellt i mötena med HIF i fjol. Helsingborg hade ett variationsrikt spelförande lir med mycket löpningar. Vi blev ängsliga och anpassade oss. Jag minns en situation där jag sulade iväg bollen i ren desperation. Som jag skämdes!
Så för att uppleva vinnarkultur var du tvungen att gå till HIF?
– Det finns inget lag i Allsvenskan som har vinnarkultur, inte ens HIF. Det är skitsvårt att skapa med tanke på hur jämn serien är. Man kan vinna ena året och bli femma nästa utan att vara speciellt mycket sämre. Klubbarna vet om det och vågar inte sticka ut hakan. Ingen säger: »Klart vi tar det i år igen!« Istället säger man »topp tre« och plötsligt har det blivit tillåtet att misslyckas. Svenska klubbar tycker att det är mysigt att ge sig själv underdogstämpel, men med sådana målsättningar kommer man aldrig att skapa vinnarkultur. Jag hoppas att HIF tar fasta på de två senaste säsongernas framgångar och går ut med guld som målsättning.
I Madrid, München och Manchester gör fansen uppror när deras lag inte lever upp till förväntningarna. Hur reagerade boråsarna på titeltorkan?
– Elfsborgssupportrar är rätt snälla, de förlåter och hejar vidare. Fast de senaste åren har det varit lite missnöje. Inte så att någon kom fram till mig på stan, men det var en som tågade in på kansliet och sa vad han tyckte. Klubbdirektören Stefan Andreasson sa till honom att han kunde lämna sitt säsongskort i receptionen: »Såna fans vill vi inte ha.« Jag tyckte att det var en bra replik… men samtidigt kanske det är sådana fans man vill ha? Press får en att sträcka på sig.
Elfsborgs målsättning i år är topp åtta.
– Det känns ju lågt med tanke på det material klubben har. Men samtidigt, de börjar om på ny kula med Jörgen Lennartsson. En sådan målsättning kan vara smart för då får man mod att skapa en kultur.
Helsingborg har å andra sidan ett bra slagläge. Vems ansvar är det att omsätta de senaste årens framgångar i en varaktig vinnarkultur?
– Det faller på sportchefen, klubbchefen och alla i styrelsen. De måste vara tydliga med att det är guld som gäller, sen ska det sippra ner genom organisationen. Planskötaren ska tänka: »Om HIF ska vinna måste de ha en grym matta.« Det ska inte vara OK att inte vara bäst, ingen ska kunna glassa.
Vad tänker du bidra med som spelare?
– Allt jag kan göra är att underkasta mig tränarens idéer. Jag är bara en bricka i spelet.
Det låter ödmjukt. Men du är en spenslig tekniker som håller på Roma och bär hårband. Du går väl inte med på vilket tjongande som helst?
– Nej, jag älskar inte långbollar men det gör inte HIF heller, så den konflikten ska vi nog kunna undvika.
Har du sett några tecken på att du hamnat rätt?
– I januari skulle vi käka lunch med borgmästaren på rådhuset, jag var tre minuter sen. Ingen big deal tänkte jag, men när jag kom dit såg Christoffer Andersson och Mattias Lindström stränga ut. »Appappapp, det blir böter – 60 spänn«, sa de i munnen på varandra. Först blev jag sur, sen kände jag att det var lite gött ändå. Det förstärkte liksom mitt intryck – HIF har en tydlig idé om hur man bedriver en vinnande verksamhet.
Fotnot: Elfsborg vann SM-guld efterföljande säsong. Helsingborg slutade sexa.