Vad hände med guldpytten?

Mentolklägget

Vad hände med det där »mentolklägget« som var populärt på matchtröjans bröst, kanske främst i Arsenal, i början av 2000-talet?

– Conny Lavin.

Många kanske tänkte att den mörka fläcken på till exempel Patrick Vieiras matchtröja utgjordes av svett, men precis som du skriver var det »mentolklägg«, det vill säga läkemedlet Vicks Vaporub, som syntes på spelarnas matchtröjor. Det är oklart vem som startade trenden, men Vieira populariserade den och influerade såväl lagkamrater i Arsenal som spelare i andra lag.

Vicks Vaporub är ett receptfritt läkemedel mot förkylningssymptom. Tanken enligt företagets egen beskrivning är att användaren ska smörja in halsen och bröstet med salvan för att underlätta andningen och öka blodcirkulationen runt halsen. Vieira var naturligtvis inte alltid förkyld varje gång han spelade för Arsenal, men han upplevde att det blev lättare att andas med Vaporub på matchtröjan.

Det har visats att salvan inte har någon effekt på andningen, utan att de starka dofterna av mint och eukalyptus endast lurar hjärnan så man tror att näsgångarna är fria och kan ta in mer luft. Vieira och de andra som använde Vaporub lär alltså inte ha haft någon fysisk vinning av tilltaget, men placeboeffekten och känslan av att ha ett litet övertag på motståndaren kan vara nog så viktiga framgångsfaktorer. I efterhand har Vieira förklarat att »mentolklägget« gjorde att han andades bättre under matcher, men också att det hjälpte honom att slappna av. Det blev som en snuttefilt för honom ute på planen.

För ungefär 15 år sedan blev fläckarna på bröstet allt ovanligare och Vaporub-burkarna lämnade toppfotbollen ungefär samtidigt som Patrick Vieira. Kanske blev det ohållbart med allt kladd som inte gick bort i tvätten, kanske tröttnade spelarna på det konstanta svidandet i ögonen, kanske glömdes knepet helt enkelt bort. Fram till alldeles nyligen.

I maj förra året kablades det nämligen ut bilder på Real Madrids stjärna Vinícius Júnior som sniffade på en mystisk sörja som han hade smetat ut på tröjan. En del yngre supportrar misstänkte någon form av dopning, men de som var med på Vieiras tid förstod genast vad det handlade om. Även Luka Modrić, David Alaba och flera andra Real Madrid-spelare har setts använda Vaporub. Några mer tydligt än andra, men ingen med lika stora och kladdiga fläckar som Patrick Vieira.

Han österrikaren som spelade vänsterback i Leicester när de vann (Christian något)

– Markus Hjort.

Jag förutsätter att du syftar på Christian Fuchs, som spelade i Leicesters mästarlag 2016 och som gjort en drös landskamper för Österrike. Han var även lagkapten för landslaget under en period.

Under sin karriär pratade Fuchs flera gånger om sin dröm att bli placekicker i NFL. Placekickern är den spelare i amerikansk fotboll som ansvarar för att göra field goals genom att från olika avstånd skjuta bollen innanför målställningen. Med tanke på att kickern är en av få spelare i amerikansk fotboll som använder fötterna borde det passa en fotbollsspelare som Fuchs. I ett inslag på BBC visade också österrikaren att hans tillslag på den ovala bollen inte alls var något att skämmas för.

Det blev ingen NFL-karriär för Christian Fuchs, men fotbollen tog honom i alla fall till USA. 2021 lämnade vänsterbacken Leicester och skrev på för MLS-klubben Charlotte FC, där han avslutade karriären för ett år sedan. I dag bor Fuchs utanför New York där han driver en sportanläggning och en fotbollsakademi. Dessutom säljer han videohälsningar på Memmo för 910 kronor styck.

Guldpytten

Förr såg man ofta rubriker i stil med: »Om Blåvitt får in honom blir det pyttipanna på Kamratgården i höst.« Nu hör man sällan något snack om den klassiska guldpytten. Var tog den vägen?

– Alice.

Hur skapades den mytomspunna pyttipannan på Kamratgården?

– Johan Karlsson.

Ett slappt och lite elakt svar hade varit att Blåvitt slutade vinna guld, och att guldpytten därmed slutade serveras. Så enkelt är det dock inte. Den lever kvar, om än i mindre uppmärksammade former.

Första guldpytten serverades 1990. Mest för att det var en smidig rätt att laga till många personer, enligt IFK Göteborgs mångåriga matmor Gun Nilsson. När Blåvitt vann guld även 1991 stod Gun återigen i köket och tärnade potatis och kött. En vana hade satt sig.

De många gulden på 90-talet gjorde att pyttipannan snabbt blev en tradition på Kamratgården. Spelarna hann utveckla personliga preferenser när det gäller tillbehör. Vissa ville ha stekta ägg, andra ville ha rå äggula serverad i sitt skal. De flesta krävde också rödbetor. Allra viktigast var kanske ändå pilsnern och underhållningen (ett år uppträdde Lasse Kronér med sitt band Triple & Touch) som ackompanjerade rätten.

Många har inspirerats av IFK Göteborg och numera är guldpytten populär även utanför Kamratgården. En snabb sökning i mediearkivet visar att klubbar som Oddevold, Tidaholm, Horred och Ahlafors har firat framgångar med pyttipanna i närtid. Gemensamt för de flesta guldpyttsätare är att de hemmahör på västkusten eller i Västergötland. Vissa hävdar också att det är en tradition i kamratföreningar, men faktum är att majoriteten av pyttklubbarna står utanför IFK-familjen.

Guldpytten har även använts som en form av psykning. Under guldstriden 2009 poserade AIK-spelarna Kenny Pavey och Bojan Djordjic i Aftonbladet framför en pyttipanna hemma i Paveys kök. Allt för att skicka ett kaxigt och självsäkert budskap till guldstridskonkurrenten IFK Göteborg med två omgångar kvar av Allsvenskan. Kenny Pavey berättade glatt för Aftonbladet att han minsann inte hade något hemligt recept som Gun Nilsson i Blåvitt. Han hade helt sonika värmt upp en djupfryst oxpytt, stekt ett ägg och hällt på stora mängder ketchup. »Jag brukar ha rödbetor också men det hade vi inte hemma i dag«, lade han till.

När AIK sedan säkrade guldet i den avslutande seriefinalen mot IFK Göteborg tvingades Gun i Kamratgårdens kök frysa in de färdigskurna ingredienserna till det årets guldpytt. Detsamma hände 2015, då IFK Norrköping blev mästare i sista omgången. Efteråt meddelade Gun att hon hade lagat sin sista guldpytt. »Det är dags för andra att ta över nu«, sade hon till Offside.

Än så länge har ingen behövt ta över, åtminstone inte på Kamratgården. De cupguld IFK Göteborgs fotbollslag har vunnit på senare år är inte tillräckliga för att fira med guldpytt. Däremot har Glenn Hysén ätit den blåvita guldrätten på sin svensexa och föreningens mycket framgångsrika orienteringssektion har lassat i sig stora mängder pyttipanna de senaste åren. Bland annat i maj förra året, då de bjöd in till guldfest med följande koncisa text på sin hemsida: »På tisdag firar vi helgens framgångar! Guldpytt och tårta. Anmälan görs i kommentar. Senast tisdag morgon kl 09.00. Kommentera om du önskar vegetarisk pytt.«

Till sist behöver vi förstås veta hur guldpytten smakar. Ser man fram emot den som nybliven svensk mästare?

– Jag kommer inte alls ihåg hur den smakade, säger den dubble guldmedaljören Niclas Alexandersson. Ingen aning om den var god eller inte.