Viktor Claesson återvänder till Allsvenskan men nobbar IFK Värnamo för spel i IF Elfsborg. Vad skriver du i ditt första SMS till honom efter presentationen?
– »Vem vill bo i Borås« är nog det första jag hade dragit iväg. Sedan hade jag mest varit besviken och sett till att han var rädd om benen i första matchen vi skulle mötas, och avslutat med något Judas-liknande. Men jag tror att han trivs såpass bra här i krokarna att jag slipper skicka det.
Värnamo har klarat kontraktet sedan länge, samtidigt som dina tidigare klubbar slåss för ett nytt kontrakt. Värnamo går med på dealen att låna ut dig till ett av lagen. Vilka väljer du att hjälpa?
– Mitt beslut handlar mest om vilka som sämst skulle klara en nedflyttning och har man 700 miljoner på banken tar man sig nog upp igen. AIK är så stora att de också är uteslutna, och även Norrköping hade klarat det. Så det får bli tillbaka till min senaste klubb. Blåvitt ska spela i Allsvenskan och det får inte bli ett sånt fall som för Helsingborg, det tror jag inte man klarar. Helsingborg hade också varit ett alternativ om de spelade kvar, men det blir IFK Göteborg den här gången.
Värnamo gör en nostalgisatsning och lockar hem hela laget som spelade i division ett 2010, hur går det för laget i Allsvenskan?
– Får vi krydda laget lite för att täcka upp för spelarna som är för gamla i dag tror jag inte det blir så dumt. In med (Marcus) Antonsson på topp, han är ändå från trakterna, och (Jonathan) Ring till höger eller vänster med (Dzenis) Kozica på andra kanten. Sedan jag, Viktor (Claesson) och (Loret) Sadiku på mitten och Joseph Baffo tillsammans med Freddy Winsth där bak. Med ett par spelare till och samma ledare som vi hade då, hade vi varit topp fem i Allsvenskan och utmanat om de ädlaste medaljerna. Ingen tvekan.
»Finns inte lågan kvar dör även karriären, oavsett om du spelar i division fyra eller i Champions League.«
Du hittar en tidsmaskin och får resa tillbaka för att ändra på en sak under din karriär. Vad väljer du?
– Jag hade gärna missat den där Brolinskadan jag fick mot Åtvidaberg, precis innan Champions League-hösten [sommaren 2014 när Thern tillhörde Malmö FF]. Det var bara veckor innan transferfönstret öppnade och jag hade mycket på gång, så hade inte den skadan kommit tror jag inte att jag hamnat i Heerenveen. Jag hade gärna suttit på bänken i 90 minuter i Åtvidaberg.
Domarbasen kallar in dig till ett möte – du får möjlighet att ändra eller ta bort en regel i Allsvenskan. Vad säger du?
– Jag tror jag var ganska tidig med idén om att straffar ska slås på död boll, alltid. Ingen retur så slipper vi de här diskussionerna om spelare som springer in. Straffskytten får en chans, missar du så missar du.
Stämningen behöver lättas upp på bussen hem efter ett sent insläppt kvitteringsmål i Degerfors, vilken låt köar du i listan?
– Varför inte Billy Ocean med Get Outta My Dreams, Get Into My Car – en gammal 80-talsdänga istället för den skiten som spelas nu.
Du håller i en ungdomsträning och skickar med ett råd till spelarna, vad lyfter du?
– Det som är viktigast med fotbollen, att oavsett vilken nivå du hamnar på så är det helt avgörande att du tycker att det är det roligaste som finns. Finns inte lågan kvar dör även karriären, oavsett om du spelar i division fyra eller i Champions League. Spela för att det är kul och med dina vänner, då är fotboll det roligaste som finns.
»Vi hade tagit en sista middag med honom 20 år tillbaka i tiden när han var i sitt esse.«
Du tar över farsans jobb som scout i Värnamo för en dag och måste välja en spelare som Värnamo ska värva från en annan allsvensk klubb. Vem föreslår du?
– Det finns ett gäng spelartyper som jag är extra svag för och spelare jag har ett gott öga till, men om jag utgår från vad IFK Värnamo skulle må bäst av skulle jag locka hit »Totte« Nyman från Norrköping. Även Arnór Sigurðsson hade jag gärna tagit in, lite yngre och med försäljningspotential. Men jag känner »Totte« väl och vet vad han kan, speciellt tillsammans med Kim [Hellberg]. Han kan vara lite svår att locka över, men man ska aldrig säga aldrig.
Heerenveen erbjuder dig ett monsterkontrakt för att locka ut dig på ett sista utlandsäventyr, vad behöver kontraktet innehålla för att du ska ta det?
– Egentligen hade det inte behövt innehålla så jäkla mycket. Jag hade en bra tid där och trivdes i både klubben och staden. Det är en liten by man kommer till där, ungefär lika stor som Värnamo, så det skulle säkert fungera väldigt bra med familj också. Just nu är jag så motiverad på vad vi kan göra här med Värnamo, så hade frågan kommit i dag tror jag inte det hade spelat någon roll vad de hade gjort för att locka mig.
Det väntas familjemiddag hemma hos Thernsläkten och du får bjuda in valfri person som gäst. Vem tar plats vid bordet och vilka ämnen diskuterar ni?
– Jag skulle bjuda in min farfar, Bosse Thern, som gick bort för ett kort tag sedan. Vi hade tagit en sista middag med honom 20 år tillbaka i tiden när han var i sitt esse, alltid med glimten i ögat och en humor som spred en härlig energi. Han har betytt mycket för mig genom åren.
»Han satte fart mot mig och skulle suga tag i mig, men jag var tillräckligt snabb för att kunna hålla mig undan.«
Du får chansen att resa till England och läsa upp poängen under dart-VM, problemet är att du missar en vecka tätt inpå den allsvenska premiären. Hur gör du?
– Nu är jag inte lika frälst som [Alexander] Axén att jag åker över för att titta, men det låter jäkligt roligt och jag vill gärna uppleva darten live med pubkänslan och publik i konstiga dräkter. Jag hade inte bränt en allsvensk vecka men hade det varit en träningsmatch kunde jag kanske få lite feber den helgen.
Din tidigare lagkamrat i Heerenveen, den norske miljöaktivisten Morten Thorsby, ringer och frågar vad du gör för miljön i vardagen. Vad svarar du?
– Just nu sitter jag i en elbil, jag har solceller på mitt tak och jag käkar ofta vegetariskt, så jag gör vad jag kan för miljön. Jag har fortfarande kontakt med Morten ibland och han vet om det. Om jag hamnar på hans röda lista är det inte många som står på den gröna.
Patrick Ekwall skriver boken om Jonas Thern och ber dig berätta en rolig historia om er, vad berättar du?
– När han var tränare för oss ungdomar i Värnamo kunde jag vara lite småstökig och det var så klart speciellt när pappa var tränare. Jag var ännu tjurigare då, och en gång hade han konat upp planen när jag blev sur. Först sparkade jag bort en kona, vilket ledde till att han sade till mig. När jag sparkade bort en till satte han fart mot mig och skulle suga tag i mig, men jag var tillräckligt snabb för att kunna hålla mig undan. Jag visste att han alltid lade bilnyckeln på däcket, så när jag hade tillräckligt med utrymme löpte jag dit och låste in mig. Där väntade jag till rätt läge, innan jag kunde rusa ut och ta fart hem till mormor som bodde nära. De andra i laget var inte så nöjda med mig då, han tvingade alla att springa tills jag var tillbaka. Jag kom inte ens tillbaka den dagen, jag smög hem.
»Har han inte läst Harry Potter har han en hel värld att leva sig in i.«
I samma veva görs även dokumentären om din karriär av Discovery, vilken titel föreslår du för Joel Segerdahl att den får?
– »Född in i fotbollen.« Från att se sin första match när man är två veckor till att växa upp och nå högsta nivån själv – det är det inte så många som har gjort.
Dina döttrar frågar om ditt allra bästa barndomsminne, vad svarar du?
– Fotbollen har präglat mitt liv starkt och det jag minns bäst är min allra första seriematch. Vi mötte Klevshult och jag var sjukt nervös innan, ville verkligen vinna. Jag minns exakt hur alla motståndare såg ut i den åldern. Vi vann med 22- eller 23–0 och jag och Johan Hult, Niklas lillebror, gjorde 17 mål tillsammans. Ett mål klackade jag in. Det var också på den tiden laget fick slänga in en till kille vid varje insläppt mål efter 5–0 så till slut hade de alla sina tolv killar inne.
Din kompis Markus Rosenberg står i panik på Pocket Shop inför en lång flygresa och ber dig om ett boktips, vad tipsar du om?
– Jag läser inte jättemycket, men den bok som hade allt man drömde om som barn är ju Harry Potter. Har han inte läst den har han en hel värld att leva sig in i. Han kan börja med den första och så tar han den andra på vägen hem.
Du har väl inte missat?
