Under vinjetten Jorden runt ringer Offside in utrikesrapporter från svenskar i världen. Lukas Browning Lagerfeldt är 24 år och mittfältare i Sligo Rovers sedan januari 2023.
Med både svenskt och irländskt pass, känns det som att komma hem eller som om du flyttar hemifrån?
– Även om jag växte upp i Stockholm är jag född på Irland. Min pappa och hans släkt bor kvar här, så det känns speciellt. För att svara på din fråga: Irland är mitt andra hem.
Du har spelat i Örgryte och Dalkurd men kanske alltid haft ett öga på att någon gång testa proffslivet i den irländska högstadivisionen?
– Som barn fanns de tankarna, men när jag blev ungdomsproffs i Nederländerna hade jag givetvis ännu större drömmar.
Du får med dig Johan Brannefalk till Sligo, vilken del av Irland visar du först?
– Jag tar med honom ut och upplever den fina naturen. Sligo ligger vackert till i nordvästra Irland. Tidigare har jag mest varit på den östra sidan, så jag vet lika lite som Johan om den här delen.
»Jag är van vid publivet genom pappa.«
Sligo har drygt 2 000 åskådare på sina hemmamatcher. Hur är det egentligen med fotbollskulturen på ön?
– I Sligo är vi stadens lag, jag har inte fått uppleva det själv än men jag har förstått att laget verkligen betyder något för folket här. Jag var på ett Dublinderby när jag var yngre och där var det riktigt bra tryck. Fotbollen växer och möjligheterna ökar, även om rugby, gaelisk fotboll och hurling fortfarande är större.
Fördomen är att det kan bli några Guinness med lagkamraterna.
– Det kommer säkert när det blir läge. Jag är van vid publivet genom pappa, och även om jag inte dricker uppskattar jag kulturen. Irländarna vet hur man skapar stämning och det är skitkul när det blir drag med livemusik.
