Du började jobba för din favoritklubb Hearts direkt efter skolan?
– Inte riktigt. Jag jobbade först på en kexfabrik – i en dag. Gillar jag något går jag fullt in i det, annars går jag därifrån. Och jag stod inte ut med tanken på att placera kex i kartonger varje dag.
Så varför blev gräsmattor din passion?
– Ren slump. Jag och några andra killar hjälpte Hearts med olika småsaker på arenan. En dag behövde planskötaren hjälp med gräset. Vi var två som räckte upp handen och fick köra sten, sax, påse om uppdraget.
Vad valde du?
– Saxen. Och på den vägen är det. Nu är jag anställd av GML Sport som har kontrakt med HBK och kommunen.
Vad är hemligheten bakom förvandlingen av Örjans valls tidigare kritiserade gräsplan?
– Förutom kunskap och bra utrustning – hängivenhet. Man måste jobba till halv elva på kvällen om det krävs. Det gör jag på matchdagar, och sedan kommer jag igen vid åtta nästa morgon.
Du är bara 26 år. Ska du ägna resten av ditt liv åt fotbollsplaner?
– Varför inte? Jag har jobbat på golfklubbar också, men fotboll ger större kickar. När tusentals åskådare ser två lag gå ut på en riktigt bra gräsmatta som jag har varit med och fixat, då känner jag en enorm tillfredsställelse.
Varför är många svenska planer ändå i dåligt skick?
– Sverige är ett utmanande land med sina årstider och temperaturskillnader, men det är också en del av charmen. Så länge det finns passion och rätt grejer finns egentligen ingen ursäkt för att köra konstgräs. Inte i södra Sverige i alla fall.