Häckens sportchef Carl Fhager säger att du är landets största talang i din åldersklass. Håller du med?
– Jag tycker helt klart att jag är en av de bästa. Men det finns ett par andra spelare som är på samma nivå. Khalili i Helsingborg och Vasquez i Blåvitt får definitivt räknas dit. Visst har jag fått höra att jag är bäst, men det är jag säker på att de också har fått höra många gånger.
På vilket sätt är du en talang?
– Jag är ganska snabb, bra en mot en offensivt, har ett snabbt skott och gör mycket mål. Som person är jag ödmjuk och lojal. Jag vill hela tiden utvecklas och så tränar jag gärna extra själv efter träningen.
Hur länge kan man vara talang?
– I Sverige kan man vara det ganska länge. I ledar- och tränarkretsar åtminstone fram till 23 år, skulle jag tro. Utomlands är det annorlunda. Har du inte slagit igenom innan 21 är du definitivt ingen talang.
Är vi för åldersfixerade i Sverige?
– Det tror jag faktiskt. Man borde bara se på spelarens kvaliteter som fotbollsspelare. Det tror jag de är bättre på i Europa. Utomlands finns en rad spelare i min ålder som redan är etablerade världsstjärnor. Se bara på Arsenal. Fabregas spelade i A-laget när han var 16. Visst är han en extrem talang men Arsenal har också gett honom många chanser att lyckas och hela tiden trott på honom.
Vad har de som du saknar?
– Framför allt tempo. De har lärt sig att spela i det högre tempo som det är i Premier League. Så har givetvis en spelare som Fabregas otroligt spelsinne, teknik och passningsspel.
Vad behöver du utveckla?
– Huvudspelet och spelet felvänd, trots att jag förbättrat båda delarna inför den här säsongen. Men det är bara att se på Hasse Berggren så förstår man att man har mycket kvar att lära. Så hade det givetvis inte skadat om jag vuxit tio centimeter på längden.
Vad kan du lära av en gammal räv som Berggren?
– Hans tajming och styrka som targetspelare. Hasse är stark och extremt bra på att hålla undan sin back. Oavsett om han får en eller två försvarare på sig behåller han lugnet, suger till sig bollen och sätter passningen. Det är imponerande att se hur han skapar sig själv tid för första tillslaget. När vi spelar ihop på träningar ger han mig små tips om när jag ska passa och när jag ska hålla i.
Du gjorde sex mål på Häckens åtta träningsmatcher. Har du blivit hetare framför mål?
– Ja, jag har tränat mycket på avslut. Stefan (Lundin) vill att jag ska försöka komma till skott oftare, i stället för att gå ner i tempo, vända upp och spela bakåt. Hasse brukar också uppmuntra mig att utmana och skjuta mer.
Vilken typ av mål har det varit?
– De flesta har kommit när jag har hunnit upp bollar bakom motståndarens backlinje och kommit fri med målvakten. Sedan har jag antingen bredsidat in bollen eller rundat målvakten. Jag försöker alltid avsluta så enkelt som möjligt, det är sällan jag chippar över målvakten.
Din väg till A-laget i Häcken har gått spikrakt via distriktslag och pojklandslag. Har du haft lätt för dig hela vägen?
– I Zenith fanns ingen direkt konkurrens, så visst var jag given i laget. Men jag var också den som tränade överlägset mest. Sedan kom jag med i stadslaget och tillhörde de bästa även där. Det kom som en positiv överraskning. När jag blev uttagen i pojklandslaget var det annorlunda. Där var motståndet betydligt bättre, men jag kände att om lägena kom i djupled så var jag minst lika snabb som dom. Det var nog först när jag som 15-16-åring fick träna med Häckens A-lag som jag märkte att det inte räckte med att bara vara snabb. Där var alla spelare mer tekniska och skickligare i passningsspelet. Men tempot var största skillnaden. När jag fick bollen kändes det som om det direkt kom spelare från alla håll och kanter.
Du har provtränat med Chelsea två år i rad. Hur var det?
– Första gången var med deras juniorlag, som inte var speciellt bra. I höstas tränade jag med reservlaget, som visserligen var bättre, men långt ifrån kvaliteten i Häcken. De har inget med A-laget att göra, de tränar själva och spelar i en egen serie. Det var skoj, men i år är det inte aktuellt.
Vilka är dina konkreta mål för den här säsongen?
– Att få speltid i alla matcher och att få spela ett par från start. Stefan säger att jag är med och konkurrerar. Så chanserna kommer, det tror jag absolut.
Är det lätt hänt att man som avbytare vill visa för mycket, att man bara vill in och göra en massa mål?
– Jag tänker inte så. När jag kom in sista 20 mot Malmö i höstas tänkte jag bara att jag skulle in och göra ett jävla jobb, och hjälpa laget att försvara en pinne. Det känns som om tränaren värdesätter det lika mycket.
Vad krävs för att du ska räknas som en etablerad spelare, och inte en talang?
– Jag ska spela regelbundet från start och göra tio mål på en säsong. Jag ger mig själv tre år. När jag är 21 ska jag ha etablerat mig i Allsvenskan.